Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sänkt vårt hus i sorg! Lemna oss, herre! Eller har ni
ännu inte gjort tillräckligt ondt?»
Vår beskedlige Thure, ånyo förvånad, men denna gång
tillika förskräckt, gick ej, ty han måste ha en förklaring,
och efter många böner fick han den, och han fick bland
annat veta, att dotterns fästman efter det der
sammanträffandet på Norrbro blifvit helt och hållet förändrad, alldeles
som när man vänder om en hand, och att följden af
förändringen blifvit partiets uppslagning. Det gick med fotterna
som det gick med händerna. När Thure fått veta allt detta,
blef det ännu omöjligare att få honom att gå. Han stannade
qvar och följde med, följde med och stannade slutligen
qvar för allo. Han friade till den öfvergifna och fick
hennes hand, utan att fotterna det ringaste kommo i fråga.
Och för öfrigt, hvad frågade han väl efter om en qvinnas
fötter voro för stora eller om hennes gång icke var
sylfi-dens! Liksom han förundrat sig öfver att qvinnan var
olika skapad med mannen, så förundrade han sig öfver att
q vinnorna sins emellan voro så olika. Det var allt.
Granskningen hos honom rörde endast ögonen, aldrig hjertat, och
om, hvilket jag tviflar på, han hade någon förkärlek för
små fötter, så fick han snart tillfälle att beundra dem i
sina barns, och han fick slutligen mer än tillräckligt af
dansande sylfider.
Vorden gift, bestämde han sig ändtligen för
kammarrätten och blef en utmärkt räkenskapskarl. Han kunde vid
första ögonkastet se, om siffran var för stor eller för liten,
alldeles som han förr brukade se på damernas fötter. Sin
vana hvad de senare beträffar bibehöll han dock fortfarande;
men hans hustru log åt denna oskyldiga vurm. Hon visste
nog hon, att hon i sin mans hjerta hade försteget, och att
detta var stort, det vet äfven läsaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
