- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 4. Bilder ur verkligheten. Del 4. Strödda anteckningar /
99

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag tror du söker skålka i dag,» fortfor värden; »hvem
kunde tro, att kungl. majestät och kronan någonsin kunde
få nog!»

»Åh, ibland får hon så det till och med fastnar i
halsen,» mumlade länsmannen, i det han långsamt och mörk
i synen reste sig från stolen.

»Den som inte svarar på värdens skål, han skall
tömma minst ett glas med hvarendaste en af gästerna,»
förklarade värden.

»Ja, ja, och kronans ombud plikte dubbelt!» ropade
gästerna om hvarandra.

Nu såg jag länsmannen bakom värdens stol böja sig
ned och föra sin mun till dennes öra. Hvad han hviskade
vet jag ej, men jag såg värden spritta till, resa sig upp
från bordet och hörde honom dervid, fast något sväfvande
på målet, be gästerna ursäkta för det han på några sekunder
nödgades aflägsna sig för en angelägen affär. Derefter
gick värden ut, följd af länsmannen. Gästerna tycktes icke
fästa något afseende vid denna händelse, utan fortforo att
trycka hvarandra allt muntrare och högljuddare, såsom
fallet är ju mer det närmar sig slutet af en större
middagsmåltid. Händelsevis kom jag att vända ansigtet åt ett af
de fönsler, som vette åt trädgården, och då såg jag på
gången, som ledde till bersån, värden och länsmannen vandra
framåt, och jag tyckte mig äfven upptäcka en skymt af
trädgårdsmästaren i sällskap med tvänne andra personer, dem
jag icke kände. Utan att ännu begripa hvarför, erfor jag
vid denna syn en obehaglig känsla. Men, som sagdt är,
ingen annan tycktes erfara det. Konversationen blef allt
starkare, glasens klang allt gällare och tätare.

Men sekunderna, som värden utlofvat, blefvo minuter,
och minuterna blefvo en qvart, utan att värden hördes af.

»Men hvem tog vid värden? Hvar är värden, värden!»
hördes nu från alla sidor af det stora bordet.

Då hördes från dörren en stark stämma, den jag väl
aldrig glömmer, och stämman ropade:

»Patron är på väg till Stockholm, till
Smedgårds-häktet. Kronobefallningsman och två sexmän kuskade af
med honom.»

Om åskan slagit ned i salen, hade den knappast så
kunnat förstumma som denna röst nu gjorde. Det blef
så tyst, att man kunde höra flugans dans på fönsterrutan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:26:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/4/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free