Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vanliga slarfvetl» upprepade Granholm, rätande på
sig; »skicka till Lejonet vid Regeringsgatan! Jag vet inte
hvem som är snabbare, hjorten eller lejonet, men att den
förre ibland är lika skarpsynt som det senare, får jag
härmed äran visa herr doktorn.»
Dervid öfverräckte han receptet åt läkaren, hvilken,
när han någon stund sett derpå, skiftade färg. Detta
undgick icke Granholms skarpt fixerande blick och icke heller
den sjukas moder.
»Men hvad i himlens namn betyder allt det här, herr
doktor!» utbrast hon, i det hon med ett uttryck af
förskräckelse hopknäppte sina händer.
»Alldeles ingenting,» svarade doktorn, »som sagdt är,
ett litet misstag, som .. .»
»Som icke får skrifvas på apotekets räkning,» inföll
Granholm med mycken bestämdhet i tonen.
»Det förstås, min gunstig herr provisor!» medgaf
doktorn med en harmfull blick på Granholm, hvarefter han
stoppade receptet i sin ficka, tog plats vid ett bord och
började skrifva ett nytt recept.
»Dosen var verkligen något för svag för min älskvärda
patient,» yttrade han derunder; »det är så svårt att för
dessa delikata konstitutioner ordinera medicamenta heroica.
Se här, herr provisor, ett annat; var god och expediera det,
så snart provisorn kommer hem.»
Granholm tog receptet, bugade sig och gick.
Värdinnan gjorde min af att vilja följa honom; men doktorn
tog i stället hennes hand och förde henne till sjuksängen.
»Dosen för svag!» upprepade Granholm, under det
han gick utför trapporna; »man hade dermed kunnat döda
en oxe.»
Kort tid derefter lemnade Granholm apo’.eket »Hjorten»
och hyrde sig ett ram vid Bryggargränd Han klagade
öfver, att han var förföljd och att han icke mer hade
några utsigter på den bana han dittills eg lat sig åt; men
huruvida detta stod i något samband med det der receptet,
fick jag aldrig visshet om, ehuru jag anade det. Han
försörjde sig någon tid med att ge lektioner på guitarr,
hvilket instrument då vida mer än nu trakterades, och allt
hade måhända gått sin gilla gång, om han icke råkat ut
för den passion, som mer än någon annan lyckliggör, men
äfven gör olyckliga. Han råkade bli kär i just samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
