Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saken. Sålunda hade drömmarna åtminstone haft något
godt med sig.
Dagen derpå efterskickade Palm sin inspektor och
uppehöll honom hos sig, till dess länsmannen hunnit anlända.
Inkommen, gick denne rakt på inspektorn och visade honom
ofvannämnda sedel.
»Af hvem har ni bekommit denna sedel, som ni i går
lemnade till Lundholm?» frågade länsmannen med denna
barska stämma så egendomlig hos en allmän åklagare.
Inspektorn, hvilken vid länsmannens inträde befunnits
stående, sjönk vid denna fråga dödsblek och tillintetgjord
ned på en stol.
Derefter och sedan flere andra frågor dammat på efter
hvarandra, utan att ens ett försök till svar gjordes å
inspek-torns sida, anbefaldes en visitering i hans rum. Han måste
gå förut, hack i häl följd af patronen och länsmannen. Det
bar öfver gården och in i ena flygelbyggningen en trappa
upp. Inspektorn, hvilken gått med fjäten af en lifdömd,
öppnade dörren till sin kammare; men sjelf inkommen och
innan någon annan hunnit komma efter, slog han raskt till
dörren efter sig, och man hörde en rigel innanför skjutas till.
När nu på flere tillsägelser att öppna dörren intet svar
följde och rigeln icke heller fråndrogs, nödgades man
efterskicka folk för att bryta sig in. Dertill åtgingo emellertid
flere minuter. Ändtligen kom man in och såg då en hemsk
syn. Inspektorn befanns hängande vid spjället. Man
nedskar honom, men han var död.
I den olyckliges gömmor upptäcktes några hundra
riksdaler, instuckna i en gammatl strumpa, men det var också
allt. Så afskar döden den tråd man funnit till upptäckten
af det hela, och det dröjde nära två år, innan man lyckades
finna en ny.
Under Distingsmarknaden år 1836 vistades jag i Upsala.
Det var en särdeles liflig och glad marknad, tack vare den
klaraste februarisol. Folkträngseln mellan marknadsstånden
på Upsala torg var större än vanligt vid dylika tillfällen,
och midt i vågorna deraf mötte jag min vän landtbrukaren
Palm. Jag öfverraskades icke af att träffa honom den tiden
i Upsala, ty aldrig försummade han Distingen. Han berättade
mig, att han afslutat sin affär vid denna marknad, d. v. s.
uppköpt ett försvarligt parti dragoxar jemte ett par goda
helsinghästar. Han syntes belåten med affären, bjöd mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
