Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guvernanten
eller
Bildning oeh Förmögenhet.
et är väl knappast något så mycket omskrifvet som
bildningen och förmögenheten, eller deras ömsesidiga
inverkan på hvarandra. Man anser dem begge förenade
utgöra sjelfva gräddan af samhället; men det är en grädda
som lätt skär sig, efter min och säkerligen många andras
erfarenhet af lifvet. Säkert är, att de två ganska litet komma
öfverens eller akta hvarandra, och den som aktas minst,
det är bestämdt bildningen. De bildade, betraktande
förmögenheten som ett medel, söka den som vilkoret för ett
själfständigt och bekymmerfritt lif; men jag har kännt och
känner ännu rätt många förmögna, som, om de just icke
rent af förakta bildningen, åtminstone sätta den bra lågt på
priskuranten, och det änskönt de sjelfva ha nytta eller nöje
af den. Det förstås, att jag här endast menar rikt obildadt
folk, ty, märkvärdigt nog, är det visst icke samma
förhållande med obildadt och fattigt.
Min numera aflidne vän skalden Ingelman berättade en
gång följande:
»En dag kom upp till mig en fattig strumpväfvare,
som bebor något kyffe i Skinnarviksbergen, och bad mig
skrifva några verser, för att utdelas på hans hustrus
be-grafning. Han fick dem, och så skapliga jag i en hast
kunde få dem. Dagen efter begrafningen kom han till mig
igen, tackade för verserna och gaf mig sex par strumpor,
hälften ylle och hälften bomull. Han hade tänkt på mig
både för sommarn och vintern. Jag ville icke taga emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
