Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herrinnan. Den förre fann det ovanligt att en »läsbagge»
intresserade sig för någonting så nyttigt som jordbruket,
och den senare ansåg honom ha sinne för det komfortabla,
hvilket hos en magister vore än sällsyntare. Den unga
baronen, som saken närmast rörde, berättade med mycken
tillfredsställelse, att magistern klappat honom på hufvudet
och sagt, att han redan hört så mycket godt om sin
blif-vande elevs kunskaper och uppfostran, att det riktigt gladde
honom att få bli hans informator. Ryttmästaren deremot,
och i hans omdöme instämde fröken Ida, delade icke de
andras goda tanke. Han fann magisterns hela yttre
motbjudande och tyckte, att han mer liknade en påklädd
skut-skeppare än en studerad man.
Efter supéns slut och sedan ryttmästaren tagit afsked
af familjen och i flere än en repris vexlat »godnatt!» med
sin fästmö —• detta »godnatt», som alltid ljuder så
melankoliskt mellan trolofvade — gick ryttmästaren ut och tog
vägen till stallet, ty han var hästvän och brukade
vanligtvis innan han lade sig titta in i stallet. Men just som
han skulle gå ditin, kom den nye informatorn ut derifrån.
»Magistern är road af hästar, ser jag,» yttrade
ryttmästaren.
»Mycket,» svarade magistern; »bra stall, men bredare
kunde spiltorna vara. Inte under tre alnar, tycker jag.
Gratulerar ryttmästaren. Fan så vacker fästmö! Jag
kommer för sent, jag, stackars karl! Ståtligt månsken i afton.
Sof godt, herr ryttmästare!»
Ryttmästaren fann detta yttrande af en främmande
temligen påfluget; men innan han hann svara, var
magistern borta. Inne i stallet, hvilket nattetid upplystes af
en brinnande lykta, fann han sin ridsadel, den han på
eftermiddagen sjelf hängt upp på väggen, nedtagen. »Den der
gunstig herrn gör sig redan hemmastadd öfverallt,» mumlade
ryttmästaren och hängde åter upp sadeln, hvarefter han*
lemnade stallet. På återvägen gående förbi hundkojan,
hvilken stod vid hörnet af ena flygelbyggningen, hvisslade
han och ropade på »Kastor». Men emot vanligheten kom
Kastor icke ut för att fägna. Ryttmästaren fortsatte dock
sin väg; men många gånger efteråt ångrade han, att han
då icke gjorde sig närmare underrättad om orsaken till
Kastors uraktlåtenhet den aftonen. Inkommen i förstugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
