Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ändtligen kände han sig sömnig, nickade åt den
omed-görliga qvarnvingen, som fortfarande dolde kärlekens stjerna,
klädde af sig och skulle stiga i sängen, då han tyckte sig
höra en dörr knarra i vindslokalen utanför. Han öppnade
dörren till sitt eget rum.
»Ar det någon?» frågade han utåt.
»Det är bara jag som ställer ut mina stöflar till
borstning,» svarade längst bort den nye informatorns röst.
Ryttmästaren stängde sin dörr och lade sig. Rösten
derute väckte emellertid ryttmästarens tanke ånyo på den
der informatorn, och ju mer han tänkte på denne, desto
mer motbjudande föreföll honom denna bild. Med denna
tanke insomnade han, och tanken bibehöll bilden i drömmen.
Han tyckte nemligen, att magistern stod bredvid hans säng
och böjde sitt grofva, väderbitna ansigte tätt intill honom
der han låg. Han ansträngde sig för att vakna, vaknade
också verkligen och satte sig upp i sängen, stirrande på ett
hemskt gulblått sken på väggen midt emot.
Öfvertygande sig snart, att det endast var månens stråle
som lekte med fästet på hans sabel, hvilken der vid väggen
hade sin plats, ärnade han lägga sig igen, då han tyckte
sig höra ett ångestrop, kommande från det friherrliga
herrskapets sängkammare, hvilken var belägen under
ryttmästarens rum. Med ett steg var han ur sängen, förande
sitt öra så nära golfvet som möjligt och lyssnande med
tillbakahållen andedrägt. Åter ett gällt ångestrop under
honom, och den gången åtföljdt af ett buller, liksom hade
ett bord slagits omkull.
Ögonblickligen ryckte ryttmästaren till sig en pistol,
som hängde ofvan sängen, drog derefter sin sabel och
störtade så rustad ut i vinden. Med ett par skutt var han
vid magisterns dörr, öppnade den, rusade in och fann
magisterns bädd knappast vidrörd. Intet tvifvel mera! Hans
motvilja för denne man saknade då icke grund. Det var
en bandit som smygt sig in i huset.
Snabb som blixten är ryttmästaren utför trappan.
Finnande salsdörren öppen, hastar han in i salen och blir varse
en sämre klädd, honom alldeles obekant person smyga tätt
intill motsatta väggen med brinnande ljus i hand. På
denna person aflossar ryttmästaren genast sin pistol.
Derefter, och utan att ge sig tid att utröna verkan af skottet,
flyger han åt den sidan af våningen, der sängkammaren är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
