Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farbror Walsterson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
urskilja den nykomnes anletsdrag, men såg honom slutligen
närma sig engelsmannen, taga en stol och sätta sig vid
samma bord som han.
»Om förlåtelse! Hvad är det för godt min herre
förtär?» frågade den nykomne på ren svenska. Jag spratt
till, och rösten föreföll mig dessutom något bekant.
Engelsmannen teg, men ruskade på hufvudet, till tecken
att han icke förstod hvad som sades.
»Hvad har min herre i glaset der?» fortfor min
landsman, i det han förde ett finger till brädden af
engelsmannens glas.
»Grogg,» svarade denne, som åtminstone förstod
pantomimen.
»Jaså, det är grogg.»
»Grogg, yes.»
»Grogg!» ropade min landsman, vändande sig till
uppassaren, som ögonblickligen försvann och snart återkom
med ett lika stort fyldt glas, hvilket han stälde bredvid
engelsmannens.
Min landsman fattade sitt glas, förde det intill
engelsmannens, klingade med honom och tog sig en klunk.
Engelsmannen nickade och gjorde detsamma.
»Min herre är förmodligen engelsman?» började ånyo
min landsman.
»Englishman, yes.»
»Jag är svensk, jag,» tillkännagaf den andre och
klingade ånyo med sin bordskamrat, förtjust öfver att denne
så väl förstått honom.
Engelsmannen förstod nog meningen med klangen och
drack duktigt; men ruskningen på hans hufvud röjde, att
han icke förstått något vidare.
»Från Vesterås,» fortsatte min landsman; »vara från
Vesterås,» upprepade han, i tanke att göra sig bättre förstådd,
om han talade på samma sätt som han hört utländingar
tala i Sverige, när de rådbråka svenska.
Men icke ens det hjelpte. Engelsmannen bara ruskade
på hufvudet.
»Vara från Stockholm!» skrek min landsman.
»Well, then I know,» svarade nu engelsmannen med en
nickning, som röjde, att han åtminstone kände namnet på
Sveriges hufvudstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
