Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att räcka handen åt upprorsligan i Palermo. Ett
af-skräckande exempel måste statueras. Jag har gjort min
skyldighet som soldat.»
»Och som bödel äfven,» tilläde den obarmhertiga sköna.
»Alcinai»
Några minuters tystnad följde derpå.
»Känner er mor er förändrade sinnesstämning mot
mig?» började han ånyo.
»Jag vet det ej,» svarade Alcina; »men hon har sett
mig rysa hvarje gång ni under dessa dagar satt foten inom
vårt hus.»
»Ni ryser dock ej för alla,» anmärkte han hånande,
ty han såg henne i detsamma vänligt besvara en helsning
nedifrån gatan.
Den, hvars helsning hon besvarat, var en ung,
civilklädd person, som trädde in i samma palats.
»Det var, som ni såg, den unge målaren, han som har
sin atelier i fjerde våningen,» upplyste Alcina.
Djupare kan ej slaghöken spänna sina klor i en dufva,
än neapolitanaren sina blickar i den unga flickan. Men
hon, långt ifrån att skälfva som dufvan, betalade honom
blick för blick och blef ingenting skyldig. Det uppstod ett
grannt ögonspel mellan de tu. Oviljan kan lysa upp lika
grannt som kärleken, om ej just lika smakfullt.
»Ni känner den unge mannen personligen?» sporde
neapolitanaren med dof röst.
»Jag råkade honom sist i går hos Viacellis enka,»
svarade Alcina; »hans hjerta är lika aktningsvärdt som hans
talang. Han är den olyckliga makans och moderns enda
tröst och hjelp.»
»Ni vet likväl, att denne person är mer än misstänkt,
och om han ännu går fri, är det derför att man ej plockar
den kart, som man vill låta mogna. Dock öfverraskade
jag honom nyss i en affär, som med ens kan göra honom
brådmogen.»
»Signor capitano,» yttrade Alcina, »ni fördunklar sjelfva
Maniscalco och hans sbirrer.»
Maniscalco — så hette en af kung Bombas mest nitiske
polischefer — var ett namn, som öfver hela ön den tiden
icke nämndes utan fasa. Signor capitano blef brandgul i
ansigtet, och han sammanbet sina läppar så att en
bloddroppe sipprade ut mellan dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
