- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 5. Bilder ur verkligheten. Del 5. Utgifven efter författarens död /
plansch

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oss tala om angenämare saker än om kungar och kejsare!
Jag ser ej gerna skuggor på en dag som denna. Låt mig
i stället presentera för er mina yngre fältkamrater. De äldre
känner ni förut.»

Dervid presenterade han för författaren Chiossoni,
Landolfo m. fl.

»Dessa äro mina musketörer,» tilläde han; »men så
lyckliga som edra bli de ej. Ju äldre edra bli, desto
kraftigare och väldigare blifva de. Naturens ordning finnes ej
för dem. Den dag de fylla hundra år skola de bära
Himalaja på sina skuldror.»

»Kritiken är bitter, men träffande,» medgaf Dumas;
»mina hjeltar öfverväldiga mig jemnt. En författare borde,
den gode guden lik, vara på samma gång uti och öfver sitt
verk . .. Men, o himmel, hvilken härlig solnedgång!»
utbrast författaren med ansigtet mot vestern.

Solen nedgick i detsamma, och det ögonblick var nu
inne, då mörkret tvärt faller öfver land och haf i södern.

»Men hvad betyder det der!» utbrast ånyo Dumas med
blicken mot sydost. »Brinna två solar öfver Cyklopernas
gamla ö? Och går den ena upp, i detsamma den andra
sjunker?»

I sydost visade sig ett flammande sken, som allt
starkare slog ut öfver fästet. Alla vände sina ögon ditåt.

»Det är Etna,» upplyste Garibaldi; »äfven Etna ger sin
qväfda låga luft!»

Nu hade haf och himmel i en enda låga sammansmält.
Folkskarorna på Palermos strand blottade sina hufvud.
Aldrig hade Etnas utbrott förefallit dem så storartadt skönt
som i denna stund. Sågo de deri den nya frihetens sken,
genombrytande natten och mörkret?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:26:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/5/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free