Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
‘242
STOCKHOr.JlSTYPEfi.
knän. När mångelskan sent om qvällen kommer till sitt
aflägsna hem, än drypande af regn, än stel som isstoden,
har hon kanske stugan full med barn och dertill en oregerlig
man att dra försorg om. Hvad lifvets nöjen och förströelser
angår, känner hon dem knappast till namnet. Hennes enda
förströelse är att blåsa på kolen under kaffepannan och
hennes enda fröjd att tömma ett dussin koppar brännhet
kaffesump om dagen. Sällan kan hon lägga ihop så mycket
af sin vinst, att hon deraf på ålderdomen kan lefva. »Man
måste hålla i så länge lifhanken sitter i en,» yttrade en
gång till oss en sjuttifemårig mångelska, som nära ett halft
sekel suttit på Hötorget, »och när vi flytta från vår balja,
så flytta vi raka vägen till grafven.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>