Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snåla hata alltid snåla, emedan de veta, att det är af
slösaren de lefva.
Ändtligen började salsdörren sakta glida inåt på sina
hakar, och en illa klädd mansperson med vildt utseende
trädde in i salen.
Karlen studsade vid anblicken af ljuskronan och de
deruti tända ljusen, men hann aldrig hemta sig från sin
öfverraskning, ty i detsamma smälde ett böss-skott, och en
kula från den mörka sängkammaren slungade inbrottstjufven
ögonblickligen från ljuset ned i det eviga mörkret.
Det blef tyst i förstugan. Men efter någon stund
visade sig ett annat föga vackrare ansigte, hvars ögon
likaledes med förvåning stirrade mot ljuskronan. En ny blixt
från sängkammaren, och detta ansigte med sin dertill hörande
kropp föll framstupa öfver den nyss förut fallne.
Det var spindelns krigskonst. Så utbreder sig hans
vid fönsterposten fästa och i solen skimrande nät, medan
han sjelf, dold i någon springa, ligger och lurar på flugan.
Bländad af glansen, kommer hon snart. Spindeln störtar
fram, och flugan dör midt bland solljus och de grannaste
färger.
Nu hördes någon rusa utför trappan, hvarefter huset
åter försänktes i den djupaste tystnad.
Kommissarien Brodén trädde långsamt ut i salen och,
medan han ånyo laddade sitt gevär, betraktade han de
begge brottslingarne, hvilka, simmande i sitt blod, icke röjde
ringaste tecken till lif.
Ett hånlöje spelade på hans läppar, och hans ögon
gnistrade som en tigers, när denne efter slutad strid lagar
sig till att skörda frukterna af sin seger.
Slutligen tog han ett steg öfver de döda kropparna,
gick utför trappan med bössan framsträckt och färdig att
läggas till ögat.
Han tog några steg ut på gården, efter att förut med
bekymrad blick ha synat det sönderbrutna portlåset.
Ingenting störde vidare den mörka höstnattens lugn.
Han återvände, gick in i köket, famlade till skörasken
och tände ljus.
Med ljuset i hand inträdde han i hushållerskans
kammare. Gumman låg i sin säng, sanslös och med en
handduk knuten för munnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
