Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det har jag nog hört; men det var för att rädda sin
förfördelade och anfallne vän, som han kastade sig i denna
affär, och att han gick ifrån den med seger, det måtte väl
inte nedsätta honom i någons ögon, allraminst i min fars...
En mot tio, det är ju något i pappas smak det,» tillade hon,
lutande sin kind mot faderns skuldra.
»Visserligen, mitt barn!» medgaf fadern, smekande
hennes hufvud. »En mot tio, sade du... men säg så gerna
en mot tjugu, ty den der stackars bleka gästgifvaren måtte
väl icke utdela många slag... Om din byggmästare lefvat
i forntiden, hade han bestämdt förvärfvat sig ett odödligt
namn vid sidan af Angantyr och Starkodder.»
»När en stark kropp omsluter en mild och ädel själ,
då är mannen sådan han borde vara,» yttrade dottern; »jag
tycker inte om denna råa styrka, som, lik mytens titaner,
vältrar berg på berg för att storma himmel och Gud... Men
användes styrkan blott som sköld för den svage och
förtryckte, då är mannen stor och härlig, då är han en gud.»
»Fortfar det länge på det viset,» sade fadern, »får jag
väl en vacker dag smyga in i mitt hjertvapen en
vinkelhake eller en hyfvelbänk, ha-ha-ha! Fru Pettersson!...
Tänk om du hette fru Pettersson!... Det vore ju ett vackert
namn!»
»Åh, så långt kommer det väl inte,» svarade dottern,
likväl utan att instämma i faderns munterhet; »men hvad
det der olyckliga namnet beträffar, finner jag det visst inte
fulare än fru Oxhufvud eller fru Svinhufvud, för att ej
nämna fru Hästsko.»
»Hästesko,» rättade heraldikern.
»Nåväl, Hästesko,» rättade sig dottern, »det är bara
något sämre svenska... Men det kan jag försäkra er, min
far,» tillade hon med högburet hufvud och med en blick,
som tydligt lät förstå att inom sitt hjertas verld hon ensam
ville föra spiran, »att om jag en dag väljer mig en make,
måste han, så vidt sig göra låter, likna denne man, likna
den obetydlige byggmästaren i Danderyd.»
»Gå nu in, din toka!» ropade fadern under samma
skämtsamma lynne; »du bör inte längre stå qvar på
balkongen... En ny anblick af den der välsignade karlen
kunde beröfva dig det lilla förnuft du än har qvar... Men
vill du verkligen bli en Ophelia, skaffa dig då i himlens
namn en bättre Hamlet!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
