- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 6. Taflor och berättelser. Del 1 /
279

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kråknästet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7.


Minnet af Kråknästet.



Ungefär fem år hade förflutit sedan den dag, då ur
askan af hämdebålet vid Nya vägen den der
silfverfenix med en vigt af 2,000 lod uppflög till allas förvåning,
någras glädje och en endas sorg.

Det var en eftermiddag i juli månad. Framför det
bekanta konditoriet vid Carl XIII:s torg satt en ung man med
punschglaset i handen, cigarren i munnen och bekymret på
pannan. Vi igenkänna i honom Konrad Rollin, numera vice
häradsböfding, uppehållande sig sedan åtta dagar i Stockholm,
efter att tre år ha flackat kring landsbygden, der han haft
domareförordnanden. Han hade kommit till Stockholm i hopp
att genom adjunktion i kungl. Svea hofrätt stärka sina
meriter. Detta hopp hade slagit fel. En yngre tjensteman,
men honom i börd och anor öfverlägsen — hvartill, som
man vet, icke behöfdes mycket — hade tagit lofven af
honom. Rättvisans högqvarter är ej alltid rättvisans hem.
Det var derför han icke såg så glad ut som man kunde
vänta af en menniska, hvilken dricker punsch och röker cigarr.

Vid ett tillfälle, då hans ögon stirrade ut åt allén,
mötte de tvänne fruntimmer, ett äldre och ett yngre, af hvilka
det senare bar sorgdrägt. Men det var icke sorgdrägten som
tilldrog sig hans uppmärksamhet; det var den sorgkläddas
ansigte, som var ganska intagande, och det var i synnerhet
hennes ögon, som... Men hvar hade han förr sett dessa
ögon? Att han förut sett dem, var säkert, men hvar och när?

»Ah!» utbrast han slutligen, tappade cigarren och
lemnade både bord och punschglas.

Minnet af Kråknästet uppgick för hans syn. Men hade
han då alldeles bortglömt det gamla nästet? Ja visst, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:48:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/6/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free