- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 7. Taflor och berättelser. Del 2 /
96

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renskrifvaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Tack för den upplysningen!» sade främlingen; »det
var det bästa af allt.»

Och kommissionären och arrendatorn skildes åt, för
att aldrig råkas mera.

*



8. Ett möte.



Ett halfår hade försvunnit. Det var en klar
sommarmiddag och följaktligen rätt trefligt att besöka Carl XIII:s
torg, der stockholmsboarne tyckas trifvas, notabene de af
dem som ha tid och råd att promenera på blanka
förmiddagen och derjemte äro så fint och modernt klädda, att de
utan förlägenhet kunna njuta af alléernas grönska.

Bland de promenerande befann sig en medelålders militär,
civilt klädd med Svärdsordens band i knapphålet. Han ledde
vid armen en yngre dam, synbarligen af stora verlden och
i utsökt toalett.

Det ståtliga paret hade gjort några hvarf fram och
tillbaka i vestra allén, då det stannade framför en äldre man,
hvars starkt solbrända ansigte och hela sätt för öfrigt röjde
en landsbygdens son.

»Åh, se min goda arrendator!» ropade damen.

»Mjukaste tjenare, fru grefvinna!» helsade landtmannen
och skakade fryntligt den fina hand som räcktes honom.

»Det är herr Lundberg, som jag så ofta talat om,»
presenterade grefvinnan, »och som visade mig så mycket
deltagande när jag bodde hos honom.»

»Jag ber ödmjukast, ber allra ödmjukast!» utlät sig
arrendatorn, skrapande med fötterna i sanden, så att det
stod som ett moln kring honom.

»Det är öfverste Dirès,» fortfor grefvinnan, »öfverste
Dirès, min fästman.»

»Allra ödmjukaste tjenare!» inföll arrendatorn; »får
äran gratulera... Gratulerar och önskar att...»

»Det fägnar mig att få göra er personliga bekantskap,»
inföll öfversten; »grefvinnan har talat mycket om er.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/7/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free