Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den lycklige trädgårdsmästaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kammarherre och possessionat från Östergötland, ehuru han till det
mesta vistades i hufvudstaden.
Den ädla och gästfria värdinnan sjelf hugnades likväl
så lagom af dessa herrars besök, ty hon hade knappast en
timme varit tillsammans med dem, förrän den olycksaliga
politiken ånyo kom på tapeten och hon återigen måste höra
talas om sammansvärjningar med mera dylikt, från hvilket
otyg hon nu varit befriad i mer än tvänne månader.
Visserligen gjorde deremellan grefve H** den vackra
enkan sin kur, och brodern lät ganska allvarsamt systern
förstå, att han bestämt den värde grefven till sin svåger;
men ehuru grefven verkligen var en både rik och ståtlig
man, ryste likväl den fridälskande och för landsbygdens
behag passionerade damen för blotta tanken på att förena
sitt öde med en person, hvars hand när som helst vore
färdig att färgas af en konungs blod, hvartill kom en hel
hop romantiska funderingar, dem hon inom sig hade svårt
att reda.
En förmiddag, och under det de begge gästerna, såsom
hon trodde, uppehöllo sig i skog och mark för att gifva
sin blodtörst luft mot Rosenholms harar, skyndade friherrinnan
ensam ut i trädgården för att bese sitt orangeri och språka
med sin trädgårdsmästare, den hon, hindrad af lustfärder
till grannarne, på tvänne dagar icke haft tillfälle att träffa.
Hon lade handen på orangeridörren för att öppna den,
då hon hejdades af en skarp ordvexling inifrån.
»Slyngel! Vet du inte, hvem du har framför dig?»
hördes ryttmästarens skrällande röst.
»Jag trodde först att det var friherrinnans bror,»
svarade den unge trädgårdsmästarens stämma; »men det
ohöfliga tilltalet gör, att jag nu tviflar derpå.»
»Den der är mogen för sina fem och tjugu,» hördes
grefven anmärka.
»Säg snarare femtio,» rättade ryttmästaren, »och jag
hade min själ lust att...»
Friherrinnan hastade in i orangeriet och fann sina gäster
i hotfull ställning emot den unge mannen, som mätte sina
begge motståndare med trotsiga blickar.
»Hvad är det? Hvad är orsaken till denna obehagliga
tvist?» ropade friherrinnan, flyttande sina ögon från den ene
till den andre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
