Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Estländingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2.
Ungefär ett halft år hade förlidit, då vår målare, för
att njuta af vårens och sommarens behag, hyrde sig ett rum
i den s. k. Djurgårdsstaden. När han en gång nattetid
återvände till sin bostad, efter att på Franska värdshuset, i
sällskap med några kamrater och vänner, ha tillbragt några
glada timmar, höll han på att stupa öfver någon större kropp,
som låg utanför hans dörr. Förvånad tog han några steg
tillbaka, medan den liggande gruppen reste på sig, hvilken
utgjordes af en menniska och en hund, af hvilka den förre
kysste målarens högra hand, under det den senare slickade
samme egares venstra. Målaren igenkände sin f. d.
kammartjenare, estländingen.
»Hvad... gör du här... din galning?» frågade målaren,
något sväfvande på målet.
»Slå mig, döda mig, nådig herre, men skicka mig ej
tillbaka till bränneriet,» ropade estländingen med en röst
så klagande, att den skulle ha trängt in i målarens hjerta,
så framt ej hans hufvud till följd af nattens orgier något
för mycket tagit öfvervigten.
Samtlige de lefvande varelserna trefvade nu fram i
kammarens skymning, under bemödande att få eld på ljus,
hvilket efter många fruktlösa försök sent omsider lyckades.
»Drag... af mig stöflarne... hör du, ditt nöt!» grälade
målaren. Estländingen fullgjorde denna befallning med ena
handen, på samma gång han med den andra hindrade sin
husbonde från att följa med i golfvet.
»Herre min Gud, herrn är sjuk!» skrek trotjenaren, i
det han så varsamt som möjligt lade sin herre i sängen,
stoppade sängtäcket omkring honom, höll handen för hans
panna, när behofvet så påkallade, satte vattenkarafinen till
hans mun och stridde manligt mot Bacchi verkningar, en
ny Titan mot Olympens gudar.
När målaren följande förmiddag öppnade sitt ena öga,
ty det andra tycktes ha svårt för att få sina fönsterluckor
uppskrufvade, varseblef det öfver sig fyra andra ögon, på en
gång de fulaste och ömmaste i verlden, nämligen estländingens
och hundens, hvilken sistnämnde sjukvårdare höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:05 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/7/0128.html
