- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 7. Taflor och berättelser. Del 2 /
181

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett hemskt minne.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett hemskt minne.



En eftermiddag i början af september 1861 hade jag
tagit plats på ett af de säten, som äro utstälda på
hvar sin sida om porten till hotell Victoria, der jag tagit
in under de få dagar jag uppehöll mig i Hamburg.
Väderleken var härlig, icke en vindpust krusade den lilla
Alstersjön; men ingen öfverdrifven hetta tryckte dem, som
promenerade fram och tillbaka på den bekanta »Jungfernstieg».
Jag såg folk af hvarjehanda nationer, och många ansigten
från fäderneslandet nickade välbekant emot mig. Några voro
på hemresa, andra skulle, liksom jag, längre söderut. Bäst
jag så satt, föllo mina blickar på en äldre man ungefär af
min ålder, ty hans ansigte föreföll mig bekant. Äfven han
tycktes känna mig, men aflägsnade sig med raskare steg.
Jag skyndade efter, upphann och tilltalade honom på svenska.

Jag såg tydligen att han förstod hvad jag sade, men
han förklarade på tyska, att han icke gjorde det, hvarefter
han, låtsande den fullkomligaste obekantskap med mig,
hastade bort, mer springande än gående. Jag stirrade efter
honom, men först sedan jag förlorat honom ur sigte,
erinrade jag mig hvem han var, äfvensom att jag tio år förut
under en resa till Paris mött honom i Köln med samma
följd som nu i Hamburg. Men vid begge dessa tillfällen
framstod för mig ett hemskt minne, daterande sig från
äldre tid.

År 1840 på en munter ungkarlstillställning gjorde jag
bekantskap med en ung köpman S**, som ofta drack mig
till och slutligen proponerade brorskål. Brorskålar gå som
en dans i Sverige. Efter muntrationens slut följde han mig
till min port, ty han hade samma väg som jag. Då vi
skulle skiljas, yttrade han:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/7/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free