- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 7. Taflor och berättelser. Del 2 /
189

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En gradpasserare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blygsamme unge mannen vågade fram med sitt hjertas allegro
vivace, i hvilket hans elev lika lifligt instämde. Hvad deras
unga hjertan länge känt, det hade tonernas harmonier lika
länge förklarat, fast den väntade pausen något dröjde.

Sällström, lyckligare än de flesta informatorer, vann
äfven föräldrarnes samtycke. Att vara skicklig pianist kunde
icke vara något fel i deras ögon, ehuru det något länge
varit och ännu är det i mångas, i synnerhet då man friar
till deras döttrar. Men att gifta sig på informatorsyrket går
likväl icke genast an. Tacka Gud man har plats för
informatorns tarfliga kappsäck, när han kommer sättande på sin
»rapphöna». Kommer han nu dertill med hustru och kanske
med barn, så blir det en förskräcklig musik. Det fanns
en tid, då hvilken som helst ansågs duglig till landtbrukare,
pianospelare icke ens undantagne; men sedan landtbruket
blifvit ett slags vetenskap, hvartill fordras både lust och
studier, går icke heller detta rätt väl i spann, äfven om
årsväxten är aldrig så god eller priset på egendomarne stiger,
hvilket senare numera icke är att förmoda.

Deremot finns det ett annat vida bättre yrke, för hvilket
nästan hvarje ung man har lust, och de unga damerna det
icke minst, nämligen militäryrket. När man väl blifvit
underlöjtnant och fått en kunglig fullmakt, är man ändå en
man i staten och åtnjuter ett visst anseende. Lönen räcker
knappast till uniformen, men man har godt om tid och
tiden räcker till för allt. Man bevistar mötena under
sommarmånaderna, hjelper sina svärföräldrar med att räkna
sädesskylarne om hösten, spelar quatre-mains med sin unga hustru
om vintern, med eller utan pauser, gör vårtiden en tur med
henne till hufvudstaden för att tillsammans höra en opera
af någon mästare, som man redan hemma gjort bekantskap
med. Kort och godt, allt skall nog bli bra och allt är
också bra i hoppets verld, der inga skilda årstider finnas
till, der allt är evig vår och evig dager.

Sällström hade gjort ett möte som fanjunkare och
begaf sig i slutet af augusti till Stockholm för att vidare
passera graderna vid gardet. Skilsmessan mellan älskande
är alltid bitter, och klart att så är. Man har ju tillsammans
blott ett hjerta, och när detta så der delas midt itu, måste
ju begge hälfterna blöda. Det är som om man anade en
förblödning, och ofta slår aningen in.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/7/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free