- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 8. Taflor och berättelser. Del 3 /
23

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödgräfvaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dödgräfvare!?.

’23

»Pappa, jag har en död med mig.»

»En död? Det kan du låta bli, så framt du ej har
lust att bli doktor och ...»

»Ett lik som lefver, pappa . . . mamsellen i grafkoret. . .
Låt då i Guds namn upp dörren, ty annars dör hon, och vi
äro förlorade.»

Dessa ord åtföljdes af ett hamrande på dörren, så att
det skrälde i hela huset.

»Gud förlåte mig,» mumlade fadern med ångestsvetten
i pannan, »gossen liar blifvit tokig! Hvad skulle han
också nattetid på kyrkogården att göra?»

Derefter steg gubben ur sängen, nalkades på darrande
knän dörren och uppläste den. Den gamle studsade
tillbaka, utan att af bestörtning kunna framstamma ett enda
ord. Gustaf störtar till den lediga sängen och lägger
deruti den besynnerliga bördan. Gubben letar efter skörasken,
och snart lyser från den tomma buteljen en dank, vid
hvars matta sken man ser fadern och sonen sysselsatta med
den förbleknade, den förre hällande bränvin matskedtals i
hennes mun, medan den senare med samma slags eau de
cologne baddar hennes bröst och tinningar. Bytet var
röfvadt från grafkoret. Månne det äfven skall lyckas att
röfva d«t från döden?

. 6.

Vi bjuda armen åt er, intagande läsarinna — läsaren
får hjelpa sig sjelf hur han behagar — och föra er ifrån
den föga angenäma kyrkogårdsscenen. Kanhända beklagar
ni er öfver den skämtsamma ton, vi vid ett och annat
tillfälle tillåtit oss öfver det mest allvarsamma ämne i lifvet.
Döden och grafven äro ej att leka med, tycker ni
kanhända och har onekligen rätt deruti; men hela lifvet är ju
en lek på grifterna. Samma öron, som ena timmen bäfva
för grafklockornas ljud, kunna ju den andra, utan att
störas af det sorgliga efterljudet, spetsa sig för en lekande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/8/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free