Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flickan på Carl den trettondes torg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 klickan på caki. dkn trettondes tobo.
»Stackars barn! Jag vill göra allt hvad jag kan för
henne, och fortfar hon att uppföra sig så som hon hittills
gjort, skall hon visst aldrig få skäl att ångra att hon
kommit i mitt hus.»
»Ack, jag vet det, min fru, och är öfvertygad att hon
skall veta uppfatta er godhet och hela vidden af sin lycka.
Mina tillgångar äro ej stora; men jag skall likväl göra allt
hvad jag förmår, på det hon må få lära sig så mycket, att
hon i en framtid, utan att behöfva som piga fraipsläpa sitt
lif, må kunna försörja sig sjelf.»
»Ni intresserar er mycket för denna flicka, herr kungl,
sekter, och ert hederliga handlingssätt mot henne rör mig
på det högsta. Men om jag frågar er, hvilka afsigter ni
för öfrigt har med henne, skulle denna fråga förefalla er
indiskret?»
jAck, min fru, denna fråga gläder mig, ty den
bevisar höjden af det intresse ni äfven fattat för vår
gemensamma skyddsling. I morgon reser hon ju med er till
Göteborg och kommer således långt ifrån Stockholm. Nya
göromål skola sysselsätta henne och i förening med det långa
afståndet från mig småningom komma henne att glömma
mig, hvilket jag af själ och hjerta önskar. När man, som
jag, icke har så särdeles ljusa utsigter här i lifvet, är det
bäst att slå alla sentimentala griller ur hågen, och hoppas
jag dessutom att jag, under min kamp med verkligheten,
icke skall få tid att förvilla mig i drömmar, som skulle
förlama min kraft och störa mitt lugn för en hel framtid.
Annu en gång, jag tackar er, min goda fru, för den tyngd
ni vältrat från mitt bröst; den var tyngre än ni någonsin
kan föreställa er.»
»Unge, hederlige man!» sade efter hans bortgång fru
Sommerling för sig sjelf, »om det också lyckas er att glömma
allt, skall väl hon någonsin göra det? Nej, stackars gosse,
du känner ej qvinnan fullkomligt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
