- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 8. Taflor och berättelser. Del 3 /
96

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strumpväfvaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

smitoipvafvaren.

4-

Följande morgon fanns vår tappre strumpväfvare qvar
i kommissariens kammare. Gubben hade sä enträget bedt
honom qvardröja, att han ej kunde motstå hans böner,
ehuru någon fara icke mer var att frukta, helst de begge
förbrytarne redan blifvit bortförda genom gendarmernas
och polisens försorg. Gubben sof, och strumpväfvaren satt
bredvid hans säng och tänkte ungefär så här:

»Marie skall ursäkta mig mitt uteblifvande från mötet
med henne, när hon får veta orsaken dertill, och hvem
vet om det ej skall lyckas mig att beveka hennes morfar
efter den tjenst jag gjort honom i natt? Ack, hur tacksam
skall hon ej blifva mot mig, hon skall gråta, men gråta af
glädje! Skön i sorgen, bör hon vara tusenfaldt mera skön
i glädjen.»

Gubben vaknade, såg på sin räddare och räckte honom
. småleende sin hand.

»Herr kommissarie,» sade Tellbom, »ni synes glad, ni
har sofvit godt.»

»Jag är glad, sade ni,» svarade gubben; »vet ni, att
det är mycket, mycket länge sedan jag var glad, och har
jag varit det någon gång i mitt lif, så har jag visst icke
menniskorna derför att tacka. Det var först förbehållet er
att intaga mig till förmån för mitt slägte. Ert mod, unge
man, och den stora tjenst ni gjort mig, skola aldrig af mig
förgätas. Ni har räddat mitt lif, och äfven gubben är
tacksam för detta, ehuru han vet, att det endast är ett
för-torkadt träd, som blifvit räddadt.»

»Om herr kommissarien anser mig ha gjort något,
som förtjenar tacksamhet,» utbrast Tellbom ifrigt, »så vågar
jag frambära en enda bön, som säkert ej skall afslås.»

»Tala, unge man, ni kan räkna på min erkänsla i allt.»

»Herr kommissarien eger en dotter, som ...»

»Jag en dotter?»

»En dotter, som befinner sig i nöd och på sjuksängen;
ni har äfven en dotterdotter, den älskvärdaste, den ...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/8/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free