Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enda barnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•ENDA BARNET.
113
»Ja... Möjligtvis en till,» upprepade den gamle med
dof röst.
»Er tur till exempel,» återtog löjtnanten. »Hör hit,
vaktmästare!... En butelj champagne... Godt!... Och
här en liten summa till saffranskringlor på begrafningen.»
Derefter kastade han på bordet några hopvikta sedlar.
»Vinner ni följande parti, herr brukspatron, så vinner
ni äfven denna lilla kascherade skurk, hvilken jag sätter
upp mot er.»
»Hur mycket väger skurken?»
»Kloka affärsmän, herr brukspatron, dölja för
hvarandra den rätta beskaffenheten af de affärer de göra. Nog
af, barnet har stål i kroppen, är väl rangeradt, som ni
torde få erfara.»
»Således bra olikt sin far. Den som nyss stridt med
en hjelte, föraktar att slåss med ett barn. Jag passar för
inviten.»
»Ni är feg, herre!»
»Ni rasar, unge man!»
»Ej mot segraren i spelet, men emot pultronen, som
drager sig ur spelet,» gnisslade löjtnanten.
»Får gå då . . . Jag besvarar anbudet, olycklige!»
Detta intermezzo satte nytt lif i sällskapet.
Vaktmästaren inkom med champagne och afskar bojorna kring
silfverhalsen — korken flög med en stark smäll mot taket.
I samma ögonblick drog bankören — brukspatronen hade
tappat.
»Första glaset på grafölet, herr brukspatron!» ropade
löjtnanten med vild glädje, tömmande sitt till sista droppen,
»och nu det andra. . . Fyll på vaktmästare 1»
»Ni tyckes ha nog af det första, det rusar redan,»
svarade brukspatronen lugnt, i det han åt löjtnanten
utbetalade två tusen riksdaler banko.
i Luktar liket redan så mycket, att ni ej har mod att
öfvervara ceremonien till slut?» hånade den unge mannen.
»Mitt medlidande är det palladium, hvarunder ni fritt
kan skämta,» svarade patronen, utan att förändra en enda
ansigtsmuskel.
»Jag behöfver ej ert medlidande, gråhårige skrymtare,»
utfor löjtnanten med vansinniga åtbörder; »spar detta åt
edra slafvar i Bergslagen.»
Taflor och tcrättelser. IQ. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
