Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magister Wretbergs död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
magister wretbergs död.
komministerhuset, stannade utanför W:s dörr, framtog
kammarnyckeln, den W. alltid plägade ha gömd under
trappan, uppläste dörren och steg in i rummet. Magistern
hade tvänne rum, af hvilka det inre var hans
sängkammare. Gossen lade af sig mössan och böckerna i det
yttre rummet, ordnade med ett triumferande småleende sina
blommor, dem han ämnade presentera den älskade läraren,
och knackade på dörren; — den alltid så vänliga,
uppmuntrande rösten svarade icke. Han knackade hårdare och
nämde sitt namn; — tyst som förut.
Han sofver, tänkte gossen, och som han ej vågade
väcka honom, gjorde han några skutt kring rummet,
frambar en stol till bokhyllan, klef upp derpå i afsigt att bläddra
i några gravyrer, dem magistern hade öfverst på hyllan,
men råkade taga uti den för häftigt, så att öfversta
bokraden föll ner och böckerna slogo mot golfvet. Gossen
lyssnade med klappande hjerta åt sängkammardörren, men
som han ej hörde något inifrån, upplockade han böckerna,
satte dem på vederbörligt ställe och fortsatte derefter sina
krumsprång kring golfvet. Nu slog klockan sex, just den
timmen då magistern, i händelse han råkade försofva sig,
önskade bli väckt. Gossen uppläste nu dörren till
sof-rummet och steg in med ett gladt: »god morgon, herr
magister» på sina läppar; men läpparna hunno ej sluta den
kära helsningen — blommorna från hans kinder försvunno
— blommorna från hans hand föllo i blodet, som lefrade
sig kring hans fot;–ty framför honom på soffan låg
magister W. död med bibeln i blodigt sköt och rakknifven
i hårdt sammanknutna händer.
Nattetid några dygn derefter utbärs derifrån af
kyrk-betjeningen en svart likkista, hvars lock inga stjernor
prydde och kring hvars sidor ingen hvit garnering slöt
sig. Bärarne togo vägen genom vestra kyrkogårdsporten
och nedsänkte kistan i en graf, icke långt ifrån det gröna
staketet, som omsluter kyrkoherdehuset. En prest läste
en bön deröfver, hvarefter grafven igenfyldes. Men ett
stycke derifrån, stödjande sig mot ett träd, obemärkt af
alla, stod en liten gosse och gret bittert. När dödgräfvarne
hade slutat sitt arbete, aflägsnade han sig med lutande
hufvud och svigtande steg, och var denne gosse
densamme, som både varit första vittnet till magister W:s död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
