Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla Telemak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lilla ti5lemak.
247
dor vid tjugufem års ålder innehade ett hedersrum vid en
magisterpromotion i Lund och blef strax derefter utnämd
till docent i estetik.
En vanlig menniska till fader skulle ha känt sig stolt
öfver en son, som, jemte sina många kunskaper, egde allas
tillgifvenhet och aktning; men prosten Holmlund var ingen
vanlig menniska. Ofta vid sådana tillfällen, då prosten
grälade på sitt folk, och detta inträffade nästan dagligen,
vände han sig derunder till sin son, sägande: »Det är ditt
fel, ska jag säga dig, det är ditt fel att man kringstjäl mig
på alla sidor och gör mig utfattig, ty hade du, såsom det
en lydig son egnar och anstår, varit hemma hos din fader
och skött hans åkerbruk, så hade det varit annorlunda.. .
Derför kan det aldrig gå dig väl, hvarken i denna eller i
en annan verld.»
Theodor hade ingenting att invända mot dessa
förståndiga och hugsvalande anmärkningar, hvarför icke heller
någon dispyt uppkom far och son emellan.
Docenten hemkom hvarje sommar och dröjde alltid
der, såsom vi nämde, några månader, och som han under
denna tid biträdde sin fader med predikoembetets utöfvande,
så hade fadern på det hela taget just ingenting emot sonens
hemvaro, ehuru han, för konseqvensens skull, icke kunde
underlåta att då och då brumma öfver ökade utgifter i och
för hushållet.
Dessa månader voro emellertid Theodors lyckligaste
tid, ty i grannskapet af prostgården låg ju Skönvik, och
pä Skönvik blommade fröken Clementine. Deras kärlek
hade uppväxt i hägnad af barndomstidens skyddsgudar.
Men nog derom för denna gång, och låtom oss i
stället återvända till vår docent, som begifvit sig till faderns
kammare för att underrätta honom om sin tilltänkta afresa.
Han fann gubben sängliggande och så allvarsamt sjuk,
att bud genast afskickades efter läkare. Prosten hade den
häftigaste feber och yrade om Skönvik, brädstaplar, oxar
och mera sådant.
Resan kontramanderades följaktligen, och Theodor, i
egenskap af sjukvårdare, tog sin plats vid faderns säng,
uppfyllande detta kall med den ömhet, man egde rätt att
vänta af hans goda hjerta.
Frampå dagen kom läkaren, kände på pulsen,
ordinerade och for bort. När medikamenten skulle intagas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
