Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla Telemak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lilla ti5lemak.
249
lefnad?. .. Hade ångerns känsla, väckt af dödens vingslag,
hunnit hviska ett ord till den flyende själen?... Nog af,
det låg något mildt, försonande öfver den dödes ansigte.
Så vacker var aldrig prosten Holmlund i lifvet, som han
nu var efter döden. Dödens hvita smink kan således också
vara ett försköningsmedel.
Dagen efter prosten Holmlunds begrafningsdag satt hans
son och arftagare på det lilla sätet, som var placeradt ute
på gården, och gjorde sina betraktelser öfver lifvets
fåfänglighet. Han hade nyss reviderat sin faders byrå och
funnit den innehålla dokument till ett värde af några och
femtiotusen riksdaler riksgäld. Han kände sig utgöra en
sällsynthet i sitt slag, ty en ung lärd, som dertill är
kapitalist, är i sanning en ganska stor sällsynthet, åtminstone i
ett land, der lärdomen merendels ligger på halmmadrass
och snillet svälter. Det tyckes som det ej vore konst att
uppresa en beqvämlig framtidsbyggnad, då man har en
grundval af guld att bygga på; men när man ända från
sina barnaår haft armodet till följeslagare, tuktomästare och
vän, har man dermed blifvit så införlifvad, att man
verkligen har svårt att slita sig derifrån för att anförtro sig åt
de mjuka armar, välståndet bjuder på, emedan detta är en
bekantskap, som synes alldeles för främmande och förnäm.
Allt det der hugnades blott i förbiilandet med en
flyktig tanke af den unge mannen, hvars hela förråd af
tankar och känslor sammanhopade sig kring en enda bild,
nämligen bilden af henne, som omslöts af de i fjerran
uppspirande skogstoppar, hvilka började Skönviks egor.
Hans blick syntes oskiljaktigt fängslad vid dessa föremål,
då en gäll flickstämma oförmodadt störde honom.
Han spratt till, hof upp sina ögon och såg framför
sig en flicka, bärande en liten mops af oöfverträfflig skönhet.
»Söta herre, köp den här lilla hunden af mej 1» ropade
flickan för andra gången.
»Hvarför vill du sälja den, mitt barn?»
»Jo, si jag har fått den af mor, som sa’ så här te
mej: Greta, sa’ hon, tag med dej Telemak och gå till
hennes nåd på Skönvik och fråga henne, om hon vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
