- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 1. Banditen /
10

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Hå tusan, mutter lilla!» svarade jag, glad öfver mitt
lyckade knep; »mor Stina vill inbilla mig, att det är en
vacker flicka, som ritat den här stygga galgen ... Mor Stina
vill roa sig på min bekostnad ... Det var en mycket lustig
historia.»

»Vackert lustig, vackert lustig!» mumlade gumman
mellan tänderna.

»Nå, hvad heter den vackra flickan då?» frågade jag
något ifrigare.

Mor Stina spratt till och aflägsnade sig så hastigt
hennes sjuttioåriga ben tilläto, liksom hade hon ångrat sig
öfver att redan ha sagt för mycket.

Förargad öfver mitt misslyckade försök, emedan jag
insåg, att min sista, alltför rakt på saken gående och om
föga diplomatisk skicklighet vittnande fråga hufvudsakligen
hade bidragit dertill, steg jag uti ökstocken, svängde omkring
på träskets tröga böljor och lade ut mina giller för rudorna,
i det hopp att lyckas bättre med dem än med den
oefterrättliga mor Stina.

Bestridas kan dock ej, att ju mina tankar tidt och ofta
återvände till de besynnerliga bilder, jag sett, och till de
lika besynnerliga ord, jag hört från gummans läppar.

Sedermera, och så ofta jag vistades på Nora gård,
försummade jag icke att besöka mor Stina, hvilken bodde i en
liten stuga djupt i skogen. Hon hade ganska snyggt och
trefligt hos sig, hvarjemte hon var försedd med en garderob,
hvilken, med afseende på hennes ringa stånd och befattning,
till och med gränsade till lyx.

Sålunda hade hon stora örhängen af guld, två tjocka
ringar af dukatguld, en fin guldkedja, som gick Gud vet
hur många hvarf kring halsen, samt en helgdagsklädning af
svart taft, hvilket allt måste fram och paradera, när
sammanringningen ljöd från Danderyds klockstapel.

Att detta skulle väcka mycken uppmärksamhet så der
på »rama bondlandet», såsom det heter, var naturligt; men
som mor Stina, under hela den tid hon uppehållit sig på
gården, gjort sig känd för ordentlighet och ärlighet samt,
efter hvad ladugårdsarrendatorskan intygade, icke spädde
mera vatten i mjölken, än hvad alla andra mjölkbud
brukade göra, ett ofog, som icke stode i mensklig makt
att förhindra, så fick gumman ha sina dyrbarheter i oqvald
besittning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:40 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/banditen/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free