- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 1. Banditen /
78

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Var det väl en fé ur skogens gröna verld, eller en
najad ur källans blåa botten? — På den svarta
sammetslena fransen vid zigenerskans ögonlock gnistrade en tår,
den första på många år, och ur tåren blickade en själ, för
första gången vaknad ur sin dvala.

Anna Jolanta hade upptäckt hvad hon aldrig trott sig
kunna upptäcka, nämligen en varelse, hvilken, ehuru han
ej tillhörde hennes stam, likväl kunde lida af den orättvisa,
som förföljde den, och icke blygdes att försvara ett föraktadt
och fördömdt slägte.

Kratern var färdig. Lågorna stego mot skyn.

*



Den resande, ehuru målet för hans färd ännu på långt
när icke var hunnet, kunde icke slita sig från grannskapet
af Knapekulla by. Han qvardröjde der dagar, månader.

Anna Jolanta flög öfver fält och backar. Blommorna
myste skönare under hennes fötter, fåglarne sjöngo skönare
öfver hennes hufvud; ty hon, som sväfvade mellan dem,
andades kärlek, idel kärlek.

*



Ett halft år derefter satt fänrik Carl Odelius ensam i
sitt rum uti Stockholm, sysselsatt med att ur minnet teckna
på papperet en flickas hufvud, ty den unge krigaren förde
ritstiftet lika skickligt som han förde värjan.

Då öppnades hastigt dörren, och fänriken hörde nämnas
sitt namn.

Ögonblickligen for han upp från stolen och sträckte
armarne mot den öppnade dörren.

Anna Jolanta, den österländska fägringens drottning,
stod på tröskeln.

»Man vill binda mig vid korpens vinge,» sade hon;
»men hellre än att lefva gift hos korpen, lefver jag ogift
hos dufvan.»

Med solstrålens hastighet ilade hon i hans famn och
hvilade der med solstrålens verkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:40 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/banditen/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free