Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En betjent i grefve V***s livré visade sin djupt bugande
gestalt.
»Kommen?» frågade grefven sin domestik.
»Ja, nådig grefve!» svarade denne.
»Godt! ... För in honom i lilla kabinettet och bed
honom vänta mig der ... Får jag besök af någon annan, så
tar jag inte emot i dag.»
Betjenten bugade sig och afträdde, nästan så godt som
på tåspetsarne.
»Ursäkta mig, Lejonborg!» yttrade grefve V***; »jag
lemnar dig ensam på några minuter, men jag är snart
tillbaka ... Var emellertid lugn ... Den här härfvan, hur
intrasslad den än må vara, skall väl nog bli utredd till
ömsesidig belåtenhet ... Funnes inga värre riksförrädare till
i verlden än du, min hedersvän, så skulle konungar och
ministrar kunna sofva lika tryggt som barnet i sin vagga.»
Efter dessa hugsvalande ord aflägsnade sig grefve V***.
Grefve Lejonborg var allena.
Hvilka ögonblick hade han ej upplefvat! — Han,
misstänkt, kanske anklagad för högförräderi, han, som hitintills
icke afvetat någonting högre än att krypa i de spår, som
furstliga hälar lemnat efter sig, utan ringaste afseende på de
goda eller onda vägar, hvaröfver de gått! Blotta tanken
derpå hade fylt hans bröst med fasa. Men ju mer han
eftersinnade, desto klarare blef hans blick, desto lugnare
hans hjerta. Han drog en väldig pust och andades sedan
lättare.
Denna rysliga anklagelse, tänkte han, skall, när den väl
blifvit tillbakakastad på anklagaren — och ingenting höll
han för lättare — bereda mig de amplaste fördelar. Ingen
utmärkelse skall blifva stor nog för att utplåna den
orättvisa man tillfogat mig. Dessutom har jag blifvit en politisk
betydenhet ... man fruktar mig. Bättre att vara fruktad
än älskad, så framt nämligen fruktan icke medför några
menliga följder. Man skall bevilja mig allt hvad jag vill
— allt och mycket mera ändå.
Malmöhus län sjönk ned i djupet förbleknadt för att
lemna rum åt den uppdykande statsrådstaburetten, strålande
af härligaste glans. Han såg i andanom sina förmak vimla
af besökande, hvilka på skälfvande knän väntade till dess
det behagade hans excellens att lemna företräde. Han såg
sitt bröst öfversålladt med alla länders hederstecken, kraschaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
