- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 1. Banditen /
153

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Och i morgon?»

»I morgon bittida går du hit igen, på det ingen
misstanke måtte uppstå.»

»Det blir rysligt att gå hit tillbaka ... jag kan det inte.»

»Du måste det ... håll du bara färgen en eller två
dagar, så blir allt godt igen ... ingen skall misstänka dig ...
allt är för klokt beräknadt ... låt oss nu skynda, så att vi
snart komma ifrån det här nästet.»

»Ja, ja! ... Fort härifrån!»

»Det är ju min högsta önskan ... kom nu ... vi måste
ordentligt låsa igen efter oss ... Men först vill jag se efter,
om det finnes någon klädning, som kunde passa för en så
vacker brud som du blir.»

Derefter gick han med lyktan i handen längre in i
magasinet och dröjde der några minuter.

När han återvände till Katarina, förde han med sig en
fruntimmerskappa, hvilken han tvang henne att taga på sig.

»Hvad är det?» ropade hon under påklädseln; »det
osar.»

»Inbillning, mitt barn!» försäkrade han; »kom nu ...
det fanns ingen passande brudklädning ... men det blir väl
råd för den saken.»

Derefter trädde begge ur magasinet.

*



Ovädret fortfor. De begge nattvandrarne påskyndade
sina steg, Katarina stödjande sig vid sin reslige kavaljers
arm. De gingo öfver Gustaf Adolfs torg och närmade sig
Norrbro.

»Du är alldeles genomblöt af regnet, min lilla flicka,»
sade kavaljeren med den mildaste stämma.

»Jag fryser inte,» svarade hon; »det brinner i mitt
arma bröst ... men hvart tänker du gå? ... Skola vi inte
gå öfver bron?»

»Nej, jag vill först gå ned utför de här trapporna. .,
jag har nära strömbrädden ett litet hål i muren, hvaruti
jag brukar förvara vissa dyrbarheter ... Stanna du qvar
häruppe, medan jag går ned ... det skall gå i en
handvändning ... eller det är kanske bättre att du följer med ... det
kunde kanske väcka uppmärksamhet, om någon finge se en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 9 11:15:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/banditen/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free