Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlora allt förtroende ... sin egendom har han redan
förlorat ... förliden natt sammanföll den i grus.»
»Men om det är en sanning, att kraftfulla själar mer
höjas än sänkas af motgången och olyckan, hvaruti består
då vår hämd?»
»En polisbetjents själ,» genmälde Bruno hånande; »en
sådan figurs kraftfullhet ligger i hans arm, och när denna
arm inte får slå och pina mer, så är det förbi både med
kropp och själ ... han liknar då en afbruten hasselkäpp,
hvars stumpar man föraktligt kastar ifrån sig.»
»Men han skall aldrig känna samma lidande, som
marterar mig,» utbrast Anna, tryckande händerna hårdt mot
sitt bröst.
»Hå, det går vackert an hvad som redan är,» menade
Bruno.
»Kanske är hustruns död en välgerning för mannen,»
yttrade Anna.
»De ha inte lefvat så illa tillsammans, efter hvad jag
hört ... men du glömmer då, att mannen sitter inom lås
och bom, glömmer att anklagelsen för mord sväfvar öfver
hans hufvud, och att detta hufvud möjligtvis kan falla ...
ja, det är nästan troligt att så sker ... det gör mig ondt, att
du ej är fullkomligt nöjd med hvad jag redan uträttat, ehuru
den risk, jag för min enskilda del löper, är stor nog.»
»Men hade äfven hans son legat på bår, faderns enda
barn, då ... då ...»
»Äfven hvad den saken angår, har jag gjort allt som
står i mensklig förmåga,» förklarade Bruno; »men hittills
har mitt bemödande varit fruktlöst.»
»Ja, tyvärr ... och detta hade ändå varit hufvudsaken ...
Ju mer jag tänker derpå, desto mer minskas värdet af de
tjenster, du redan bevisat mig.»
»Du förskräcker mig, Anna! ... Står inte mitt eget lif
redan på spel och det för din skull?»
»Men gossen ... gossen ...»
»Jag har ju sagt dig, att den fördömda varelsen, som
nu är i herranom, lade alla möjliga hinder i vägen för
mig ... Det der äpplet, som jag, henne ovetande, gaf pojken
i går, förstod hon att snappa upp ... det var inte det första
sprattet hon spelat mig ... men så var det också det sista.»
»Hvar är han nu?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
