- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 1. Banditen /
204

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

här: jag vet att du är mycket snäll och påpasslig mot din
matmor, sa’ han, och att du också är tjenstaktig emot mig,
och derför skall jag också för jemnan ha dig i godt minne,
sa’ han ... men hvad han dermed kunde mena, hocken kan
ha reda på det!»

»Nå, ni hör nu sjelf, min grefve,» vände sig
polismästaren till den anklagade.

»Ja, jag hör, och jag är stel af fasa!» mumlade grefven
med likblå läppar.

»Ofta frågade jag grefven,» började ånyo Anna, »hvad
han skulle göra med en så stor samling af vapen, ty det
var naturligt att det skulle förundra mig.»

»Och hvad svarade han då?»

»I början sade han, att han ämnade skicka ned
alltsammans till sin egendom i Skåne.»

»Till Bastholm?»

»Ja, till Bastholm.»

»Hvarför skulle de just skickas till Bastholm?»

»För att användas på jagt, emedan det var stor brist
på jagtgevär i Skåne,» svarade Anna; »ja, jag tror att det
var så grefven föregaf.»

»Ja, detsamma sa’ grefven till mig,» inföll jägaren;
»precist så var det.»

»Men, mamsell,» fortfor polismästaren, »frågade ni
honom aldrig, hvarför han inte behöll den så kallade
jagt-redskapen hemma i sitt eget hus, utan i stället skickade
den just till er och dertill på ett så hemlighetsfullt sätt om
nätterna, hvilket allt naturligtvis genast hade bort förefalla
er misstänkt?»

»Jo, jag frågade honom derom mångfaldiga gånger,»
svarade Anna.

»Och han svarade?»

»Att han inte hade plats hemma hos sig ... jag kan
nu inte minnas alla hans förevändningar ... Slutligen
misstänkte jag, att det inte stod rätt till.»

»Och då?»

»Besvor jag honom att säga allt för mig och taga
mig ur den fruktan, hvari jag sväfvade ... Jag besvor honom
under tårar och ofta på mina knän.»

»Och han?»

»En gång lät han mig förstå, att han hade något
vigtigt för sig ... något hvarpå hela rikets väl berodde.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:40 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/banditen/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free