Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag hade verkligen lust att bli ett sådant bara bara
för nöjet att få en sådan fader,» komplimenterade Bruno.
»Vacker far!» mumlade några af gästerna, småflinande.
»Vackert barn!» tillade traktör Pung, likaledes
småflinande; »mycket vackert barn!»
»Se så, låt det bli slut på det här!» ropade gevaldigem,
som alldeles icke syntes svag för artigheter; »stå inte och
krångla längre, herre, utan fram med plånboken!»
Visserligen var det ej plånboken som gevaldigerns
attacker förnämligast gälde, ty han hade redan funnit, med
anledning af zigenarens vid några tillfallen yppade
förlägenhet, att värdshusvärdens uppgift icke vore så alldeles
gripen ur luften, som han i början misstänkte; men han
anade — och ingen har så lätt för aningar som den kungL
polisens tjensteandar — att den der plånboken, hvars
upptagande och snabba fördöljande försatt egaren i det mest
ögonskenliga bryderi, kunde blifva ett ledspår till
hufvudsaken.
»Nå, jag måste väl då säga rent ut hur det förhåller
sig,» yttrade Bruno med fortfarande munter sinnesstämning;
»men inte får ni mycket för er nyfikenhet.»
»Nå ändtligen ... se det låter höra sig ... men hvad
tjenar så mycket krus till?»
»Jag har en hel packe med kärleksbiljetter i den der
plånboken jag nyss hade framme.»
» Kärleksbiljetter?»
»Ja, biljetter från fruntimmer.»
»Från fruntimmer?»
»Bättre, förnämare fruntimmer ... de söta barnen äro
inte sådana Guds englar som man föreställer sig.»
»Hvem hin har någonsin förestält sig, att de äro englar!>
ropade en af åhörarne.
»Englar i stärkta kjortlar!» tillade en annan skrattande.
»Men i hvad fall som helst,» förklarade zigenaren, »så
kan väl ingen begära, att jag skall kasta i gapet på
allmänheten hvad de der sötungarna hopklåttrat åt mig.»
»Det håller jag med om,» ropade flere.
»Det angår ingen.»
»Vore skurkaktigt.»
»Och betänk, mine herrar,» fortfor Bruno; »gifta
fruntimmer ... fruar, fruar, go’ herrar!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
