Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TREDJE AFDELNINGEN.
Straffet.
»Paradisets månskensnätter,
Edens blomsterhöljda slätter,
Ljusets englar i det höga,
Aldrig skådar dem ditt öga.»
Stagnelius.
*
Tjugusjunde kapitlet.
Löfhyddan.
Det var en sommarmorgon år 1828, eller omkring tio
år efter de händelser, hvarmed nästföregående
afdelning af denna berättelse slutar.
Edsvikens böljor jagades häftigt från vestra till östra
stranden. Det var som hade blommorna på den förra,
afundsjuka på de blommors skönhet, hvilka smyckade den senare,
enkom anropat vestanvinden att han måtte kufva de stolta
rivalerna.
Och vågorna, lydande vindgudens bud, drogo i sorlande
massor mot öster och begrofvo i bäddar af uppkastad sand
biens och fjärilarnes ljufva älskarinnor.
Men på ett ställe af stranden mötte vågorna ett
motstånd, som syntes trotsa alla deras bemödanden. Invid en
icke långt från egendomen Vestervik belägen bugt, rikt
bevuxen af träd och buskar, höjde sig en liten löfhydda, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:40 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/banditen/0279.html
