Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hon sa’, att den unge mannen bevisat henne sådana
välgerningar, att hon inte en gång med sitt lif kunde
betala dem.»
»Nå, hvad är det då för välgerningar han bevisat
henne?»
»Det ville inte Julia säga,» svarade Therese; »och
hvad Julia inte vill, det gör hon heller inte.»
»Prat ... har inte jag räddat hennes lif kanske! ...
Kommer ni inte ihåg, när hon i fjol skulle stiga ned i båten
vid Riddarholmen och höll på att stiga ned i sjön i stället;
hon hade bestämdt gjort det, om jag inte varit.»
»Du är tokig, Gustaf!» försäkrade Therése.
»Och för öfrigt, kära Gustaf,» inföll Laura, »är han
ju en barndomsvän till Julia ... en lekkamrat och ...»
»Vacker lekkamrat!» mumlade brodern; »rätt hyggliga
lekar!»
»Åhja, han var inte så ful heller, när man såg närmare
på honom,» sade Therése.
»Julia sa’, att han är växt som en Adonis,» meddelade
Laura.
»Jaså, hon har reda på det också!» svarade Gustaf;
»jag tyckte han såg ut som ett spektakel, jag ... förbannadt
löjlig persedel!»
»Och ändå svär du mer öfver honom än du skrattar!»
anmärkte Therése.
»Emellertid sa’ mamma, att det var högst opassande
af Julia,» anmärkte brodern.
»Det narras du, Gustaf,» genmälde Laura; »mamma
sa’, att hvad som passar Julia, passar inte andra flickor, ty
Julia är en stor artist och är dessutom för klok flicka att
gå längre än hon bör.»
»Jag tycker det är tillräckligt marscheradt, jag,»
brummade löjtnanten; »jag ger henne hin!»
»Han får henne lika litet som du,» sade Therése.
»Jag får henne! Hvad pratar du för dumhet! Tror du
jag skulle gifta mig med en artist, med en som målar
taflor? ... Tron I verkligen att jag skulle vara så dum?»
»Häradshöfding Arenius är inte dum, och likväl sörjer
han ännu i dag öfver den korg, Julia gaf honom i fjol,»
försäkrade Laura.
»Arenius, som är en så hygglig människa,» tillade
Therése, »och har en af de största domsagorna i riket, som
pappa sagt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
