Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Barnen - 7. Vår hjelte är författare och söker sig en förläggare, men finner i stället något helt annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VA Ii HJELTE ÄE FÖRFATTARE.
137
och trängseln var naturligtvis värst deromkring. Vid sidan
af den förnäme herrn i kaleschen satt ett ungt, skönt
frun-! timmer med blekt och förskräckt ansigte, men baklänges en
äldre fru med ett barn i sitt knä, hvilket var inveckladt
i en stor sjal, som dolde allt utom det lilla ansigtet.
Adolf trängdes, i detsamma han vände sig om, emot
kaleschen, så att han måste fatta tag i densamma med
händerna för att ej klämma bröstet mot vagnsdörren. Sålunda
placerad, fick han hela den åkande familjen i så nära
ögon-sigte som möjligt.
»Nej, men se på murarn!» ropade högt en röst bland
massan; »sådan galgfågel! Se, hur han hasar sig ner utför
rännan . . . tänk om rännan går sönder!»
Adolf hörde ej detta rop, fast det höjdes helt närä
honom.
»Jaså, du kommer ändå ner, din bof!» ropade en af
polisbetjenterna; »tyckte du mer om den här vägen än den
andra?. . . Hvar och en har sitt tycke.»
»Akta dig, Anders lilla! . . . Tyng inte för mycket på
rännan!» förnams ånyo den stackars hustruns stämma; »det
går nog bra, bara du är försigtig... Gud hjelpe honom!»
Icke heller denna kända röst fann väg till Adolfs öron.
Alla hans sinnens förmögenheter hade samlat sig i den
blick, hvarmed han betraktade den äldre frun, som satt
baklänges i vagnen, eller, rättare sagdt, barnet, som satt på
hennes knä.
»Förb— mig, kommer han icke lyckligt ner på gatan!»
ropade en.
»Han är värre än Fourreaux, värre än_alla voltigörer
jag sett!» ropade en annan.
»Gör det efter!»
»Akta dig, Anders! Akta dig . . . min stackars gubbe! . . .
Inte så fort, inte så fort!»
»Det var en best att klättra!»
»Som en gast utför en skeppsmast!»
»Som en katt utför ett träd!»
»Nu är du nära gatan, Anders ... jag står här, jag. . .
jag ska ta emot dig, jag!. . . Gud i himmelen, rännan
brister! ...»
»Är det en menniska och inte en ekorre, så har han
f-n i sig!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
