Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Laura - 15. Åsknatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
j.aura.
nejd en gudaglans, som ingen dödlig mäktar afbilda. Men
för att finna all denna härlighet, måste man hafva en sådan
dröm, som Axner hade, och ett sådant ämne för drömmen
som han.
Men verkligheten, drömmarnes hånande fiende och
af-undande menniskan äfven dess drömda lycka, ropar i
drömmarens öra, och drömmaren spritter upp förskräckt, i
synnerhet om ropet liknar åskans knall. Axner trodde, att
åskan slagit ned i staden och skyndade upp ur sängen fram
till fönstret.
Himlahvalfvet liknade en drakes svarta gap, hvaruti
flämtande eldtungor korsade hvarandra. Dånande slungade
Vettern sina böljor mot molnen, för att trotsigt bjuda
himmelen spetsen, men slungades tillbaka i djupet, rytande af
vanmäktigt raseri. Det var, som ville himmelen visa, att
när Guds öga icke ler öfver verlden, är den en lekboll för
mörkrets alla makter.
Axner ryggade häftigt tillbaka från fönstret, mindre
dock för den blixt, som i detta ögonblick upplyste gatan,
än för den gestalt, som der nere upptäcktes vid blixtens
sken. Han närmade sig ånyo fönstret, och nya blixtar
visade honom samma gestalt, hvilken stod på gatan, med
ögonen riktade mot det fönster, hvarinom läkaren
befann sig.
Axner lossade varsamt fönsterhakarne och öppnade
fönstret på glänt.
»Hvem är ni? Hvem söker ni?» ropade han ut i den
vilda natten.
»Doktorn, doktorn!» svarade en dof stämma nerifrån
gatan.
»Ja, jag är doktorn . . . hvad vill ni?» frågade Axner,
betagen af en okuflig oro, ty han hade igenkänt gestalten.
»Jag har ingen vilja mer. . . jag är blott dödens skugga,»
yttrades utanför.
»Hur har ni kommit hit?»
»Hå! Roffågeln har inte blott näbbar och klor... han
har också vingar.»
»Hvarför står ni der i regnet, i åskvädret?»
»Jag vet någonting, som kyler värre än regnet, skräller
starkare än åskan.»
»Arme, det står mycket illa till med er,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
