Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Laura - 17. »Lilla Lalla.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
LAURA..
Generalen tvärtystnade. Troligtvis hängde hans innersta
känsla upp sig i de ryska ordensbanden, som skiftade
blodröda i knapphålet.
»Vågar jag fråga, om fröken, generalens dotter, är
qvar i Finland?» frågade Axner, med en lätt darrning på
rösten.
»Nej fan, hon är här,» svarade generalen.
»Här!» utropade Axner; »här i Sverige?»
»Här på Axelstad .. . vet ni inte af det, herr doktor?»
Axner reste sig häftigt upp från sätet, och han kände
alla sina pulsar slä med fördubblad styrka. Det föreföll
honom, som vore han nära att qväfvas.
»Här på Axelstad!» upprepade han svagt och med
återhållen andedrägt.
»Flickorna rodde visst ut,» sade grefvinnan; »ah, se
der ha vi båten på sjön . . . den ror i land . . . hvad Laura
skall bli glad, när hon får se doktorn . . . det vore märk’
värdigt, om ni skulle känna igen hvarandra.»
Doktorn, icke mer sig sjelf mäktig och glömsk af all
belefvenhet och sällskapstakt, hastade på ögonblicket ifrån
grefvinnan och generalen samt störtade utför alleen ner
mot stranden. Under springandet tappade han sin hatt,
men han tog icke upp den, utan fortsatte sitt lopp med
vinden i lockarne; och huru många gånger hans ansigte
derunder skiftade färg kunde blott aftonsolen veta, som
förenade sin glöd med lågorna i den springandes ögon.
»FIvad kommer åt karlen?» frågade generalen förvånad
sin svägerska.
»Han flyger mot sitt ideal, bästa svåger 1» svarade hon.
»Hvad vill det säga?»
»Jo, att han skall älska blomman, liksom han älskade
knoppen.»
»Hvad fan är det för historier?»
»Sådana hjertan som hans känna djupt och länge,»
sade grefvinnan med ett uttryck af medlidande, »och de
intryck, de en gång mottagit, utplånas endast af döden . . .
stackars unge man!»
»Dj-n anamma!» utbröt generalen; »det vore dumt...
alldeles förb-dt!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
