- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 5. Flickan i Stadsgården /
313

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Laura - 18. Läsaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

läsaren.

313

»Ja... det är... begrafning,» stammade Hök, lutande
ansigtet öfver sitt nya verk.

Grafklockornas ljud hördes nu tydligare genom
vintervindarne, som rasade utanför och vräkte snömassor upp mot
kammarens låga fönster.

Axner nalkades på tåspetsarne sin vän. Dennes ansigte
hvilade nu på boken, men ansigtets rosor hade flytt, och
i stället framvälde ur läsarens läppar en blodström, som
öfversköljde de uppslagna bladen.

Tidigt på morgonen den följande dagen stod Axner vid
Höks sjuksäng. En ny blodstörtning på natten hade
ytterligare utmattat den sjuke.

»Axner|» hviskade Hök; »jag har Guds nåd... i natt
såg jag min broder Pehr inkomma i rummet. .. hans ansigte
sken af Herrans klarhet, och hans kläder voro hvita som
snö . . . han log emot mig och vinkade mig med handen.»

Pehr var en äldre broder till Gustaf Hök och hade
några år förut aflidit, i följd af ett fall från trampolinen i
Lindska siminrättningen. En annan bror omkom några år
derefter på så sätt, att när Bergmanska fabriken i Stadsgården
brann, en mur ramlade ned öfver honom. Denna fattiga,
men gudfruktiga och välkända familj hade således erfarit
nog af lifvets vedermödor.

»Hör du, Adolf,» fortfor den sjuke med ett leende,
redan befryndadt med englarne, »träffar du Dannström eller
Blanche, så bed dem med några andra mina vänner i afton
sjunga en qvartett utanför mitt fönster .. . det skulle styrka
min själ under den svåra kampen.»

Aftonen kom. Axner stod ånyo vid Höks säng. Då
hördes utifrån den fyrstämmiga sången:

»Tonernas vågor,
himmelska lågor
fylla med tjusning hela mitt bröst.
Såren ej blöda,
tårar ej flöda,
hjertat hugsvalas af lugnande tröst.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/flickan/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free