Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Laura - 21. Furstinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
LAUltA.
»Men, ser du, jag fruktar hvarken det ena eller det
andra.»
»Det tror jag nog, för doktorn har ingenting på sitt
samvete, han ... har inga sådana syner som jag.. . men se
der, Gud vare lof, der är professorns droska.»
En ståtlig droska, med två svarta, eldiga hästar för
och en grann, långskäggig kusk, som körde dem, stannade
på bron.
»Axner!» ropade Pauli, som satt i åkdonet, »du väntar
väl ihjäl dig, eller också hungrar du till döds . .. skynda
dig, stig upp och sätt dig, jag har stora saker att omtala . . .
Raskt på baksitsen, Stork! . . . Det skall bli en ny prof körning,
ty håller droskan med dig på, så svarar jag för, att den
står i hundra år, till alla ryska smeders förtviflan.»
Axner steg uti och Stork bakpå, hvarefter det nätta
ekipaget satte sig i rörelse.
»Det gläder mig innerligen,» sade Axner, »att du
återfått ditt glada lynne ... jag började verkligen blifva orolig
för din skull.»
»Du trodde kanske, att hennes blick skulle taga lifvet
af mig,» svarade Pauli, »men jag var en dåre . . . man kan
väl inte fordra, att en qvinna skall kasta slängkyssar åt sin
älskare, när hon åker bredvid sin man .. . det var tvärtom
ganska klokt af henne att synas så likgiltig mot mig...
Ack, hvad de qvinnorna äro slipade! ... Evas döttrar blifva
sig lika i alla tider . . . jag, min dumbom, som för en enda
kall blick kunde glömma de vältaliga lågorna, jag nyss förut
sett på hennes kinder .. . man är en tok, när man är kär .. .
tror du man blott ser himmelen i en qvinnas öga? . . . Ack
nej! I det härliga perspektivet ser man äfven dårhuscellen
och dårhusvaktaren med den slamrande nyckelknippan i
handen . . . jag vill nästan svära på, att nycklarne till våra
hospital samt och synnerligen äro smidda af Kupidos pilar.»
Axner teg och qväfde en suck på sina läppar,
»Men är du inte nyfiken, bror Axner, att lära känna
de storverk jag uträttat, sedan jag skildes från dig på
förmiddagen . .. hör, skall du få höra! Först har jag varit uppe
i senaten .. . Victoria! Min öfverstefullmakt ligger färdig ...
i morgon får jag den, med vidhängande Sankt Annaordens
stjerna, andra klassen... gratulera mig, min vän! Gratulera
mig!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
