Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Laura - 21. Furstinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fulistinjtan.
363
»Då är det enkom för att kurera furst Urusof som ni
rest öfver hafvet ända hit till Petersburg?» yttrade furstinnan
med en stränghet i blicken, som icke kunde missförstås.
Axner spratt häftigt till, stirrande på henne. Han
visste hvarken hvad han borde säga eller tänka.
Furstinnan upprepade sin sista fråga, kanske med ännu
större tonvigt på orden.
»Nej, jag har på svenska regeringens uppdrag och med
dess understöd rest hit för att taga närmare kännedom om
den farsot, hvilken redan i åratal rasat i de flesta länder
äfven inom Europa och nu härjar detta land, denna
hufvudstad, samt troligtvis en gång blir mitt fäderneslands
plågoris . . . endast derför har jag kommit. . . men jag anhåller
som en nåd att...»
»När kom ni till Petersburg, herr doktor?» inföll
furstinnan.
»I förgår afton, ers höghet.»
»Och redan i dag vid min mans sjuksäng?»
Axner reste sig häftigt upp från stolen. Han kände
sina kinder stelna och det föreföll honom, som hade en
frostnatt brutit sig in i hans hjerta. Furstinnan syntes
förskräckt öfver hans blekhet.
»Jag är beredd att besvara alla frågor,» sade han efter
den våldsammaste själsansträngning, med sorgsen, men lugn
röst, »ja, jag vill besvara dem alla, utan att dessförinnan
söka lyfta på en enda flik af det täckelse, som döljer
betydelsen af edra bittra ord, furstinna, ty jag vill i det
längsta dölja för mig sjelf, att en sådan betydelse finnes
till... jag kom ej in i detta palats på mitt eget förslag,
min egen önskan . . . doktor ßiisching anmodade mig sjelf
derom, och detta gjorde han på min vän professor Paulis
begäran.»
»Professor Pauli!» ropade furstinnan, i det hennes min,
hvilken börjat mjukna vid Axners förklaring, hastigt
återtog sin förra hårdhet.
»Han är min vän ända från skoltiden,» sade läkaren,
»och hans vistande här i denna stad bidrog äfven till mitt
beslut att resa hit.»
»Professor Pauli är er vän, jag vet det... jag
hörde-något derom redan då jag förlidet år var i Sverige. . .
herrarne brefvexla med hvarandra, förmodar jag?»
»Ja, ers höghet. . , men jag förstår inte ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
