- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 5. Flickan i Stadsgården /
385

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Laura - 21. Furstinnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fukmtinnätf.

385

»Jag går in i kabinettet... när öfversten kommer hem,
så säg honom att jag är derinne.»

Doktorn gick derefter in i vapenrummet och slog sig
ned på soffan, begrafvande i dess kuddar sitt sönderskafda
ansigte. Våldsamt arbetade hans bröst, och det ställe af
kudden, hvarinvid hans ögon hvilade, vättes af många bittra
tårar. Det var hjertats perlskrift, och sorgen behöfver inga
andra bokstäfver.

Så hade han legat en god qvarts timme, då bullret af
ett åkdon, hvilket stannade utanför porten, kallade honom
upp och fram till fönstret. Han igenkände Paulis droska
och såg en hög, ståtlig officer raskt hoppa derutur. Det
var hans vän.

Axner mätte golfvet med stora steg. En ny oro
bemäktigade sig hans själ, ty han förutsåg ett nytt förfärligt
uppträde. Säkert hade Pauli genom doktor Biisching fått
veta, att Axner varit inne hos furstinnan. Hvad skulle han
nu svara sin vän? Säga honom, att man icke talat om
annat än om furstens sjukdom och derigenom ännu längre
dåra Pauli med ett fåfängt hopp samt ytterligare utsätta
furstinnan för denne passionerade mans obetänksamheter, för
hvilka han, Axner sjelf, redan fått lida så mycket? Hela
hans inre uppreste sig deremot. Borde väl han, som för
blott några timmar sedan haft döden så nära under ögonen,
nu på sin tunga föra ett annat språk än sanningens, än
hjertats? Han fattade sitt beslut. Han ville säga Pauli
allt, äfven med fara att åsamka sig dennes vrede och hat.
Dock hvad betydde väl numera för honom menniskors vrede
och hat? Hvilken sorg kunde väl öfvergå den, som redan
gnagde hans hjerta? Huru kan väl den bäfva för örnens
hotande klor, som i sitt hjerta känner jätteormens tänder?

»Upp med fönstren I Vill man qväfva folk härinne?»
hördes Paulis röst från de yttre rummen.

Derpå följde ljudet af hårda, raska fotsteg, som närmade
sig vapenkabinettet, hvars dörr häftigt upprycktes af den
inträdande öfversten.

»Här är ju som i en rysk badstu!» ropade han,
skyndande förbi Axner och uppkastande fönstret med sådan
våldsamhet, att dess rutor sprungo sönder mot muren och
klingade mot gatan.

Paulis uniform var en rysk stabsöfverstes med grön
botten, rikt broderad med silfver. St. Anneordens stjerna

Flickan i Stadsgården. 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/flickan/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free