Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
for de många tårar jag gråtit både för er och ert barns
skull. Säg några vänliga, tröstande ord till Amanda, när
hon kommer till er, och Gud välsigne er för det goda ni
gör för henne 1
Beata.*
Presidenten läste denna biljett, och många rynkor drogo
sig derunder mellan hans ögon, af hvilka det ena
understundom sneglade på den vid dörren väntande flickan.
»När dog din mor?» frågade han, läggande från sig
biljetten.
»I natt,» svarade flickan, snyftande.
»Hur gammal är du, mitt barn?»
»Tolf år.»
»Hvad sade din mor, "när hon lemnade dig den här
biljetten?»
»Hon sa’... hon sa’ att jag skulle gå till presidenten
med den, sedan mamma dött,» svarade den snyftande flickan.
»Sade hon ingenting annat?»
»Mamma sa’ att presidenten skulle ... skulle ...»
»Hvad skulle jag?»
»Hjelpa mig.»
»Hvarför skulle just jag hjelpa dig ... jag och ingen
annan?»
Flickan teg.
»Sa’ inte din mamma,» fortfor embetsmannen, »hvarför
du just skulle vända dig till presidenten?»
»Mamma sa’...»
»Nå, hvad sa’ hon då?»
»Att presidenten är min far,» svarade flickan knappast
hörbart.
Presidenten bet sig i läppen och sopade med handen
från sig biljetten, så att den föll ned på golfvet på andra
sidan bordet.
»Kom närmare, mitt barn!» yttrade han efter en stunds
tystnad.
Den moderlösa tog några steg från dörren mot bordet.
»Din mor var säkert mycket sjuk, innan hon dog?»
frågade presidenten.
»Ja, ja, mamma var så sjuk, så...»
»När man är mycket sjuk, ser du, min flicka, så yrar
man och vet inte hvad man säger.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
