- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 2. Första älskarinnan /
18

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Stackars mamma!»

»Och om din mamma icke yrat, sä skulle hon inte ha
sagt, att presidenten är din far.»

Flickan stirrade genom tårarna ängsligt pä den förnäme
mannen.

»Din mamma menade blott, att jag kände din far, ty,
ser du, min snälla flicka, din mor tjenade hos mig för många
är se’n, och då blef hon bekant med din far, som var betjent
hos mig på samma gång som din mor var piga.»

»Mamma talade aldrig om någon betjent,» svarade
flickan.

»Nu dog din far för många år se’n, stackars barn, och
derför ville din mor, att jag skulle hjelpa dig, eftersom hon
och din far tjenat i mitt hus.»

»Långt innan mamma blef sjuk, sa’ hon många gånger
till mig, att min far var en hög och förnäm herre... ja,
det sa’ mamma många gånger.»

»Det hade din mamma mycket orätt i, och akta dig,
min lilla vän, för att säga detsamma som din mor, så framt
du vill,, att goda menniskor skola ta hand om dig.»

Dervid tog han en plånbok, som låg på skrifbordet,
och började bläddra deruti. Slutligen tycktes han hafva
hittat rätt på en i hans ögon tjenlig bankosedel.

»Se, mitt barn, hvilken vacker sedel!» sade han, i det
han bredde ut den för flickan; »du må tro att det är inte
småstyfrar det här.»

Flickan följde den granna sedeln med ögonen.

»Har du nånsin sett en så stor sedel?» återtog
presidenten.

»Nej,» svarade flickan.

»Den här,» fortfor den höge herrn, »räcker både till
din mors begrafning och till vackra sorgkläder åt dig.. .
hvad säger du, om jag ger dig denna?»

»Ack, hvad jag då skulle bli glad,» utbrast flickan,
»och. hvad jag skulle tacka!»

»Men det är inte nog med att vara tacksam, mitt
barn ... du måste äfven vara lydig.»

»Ja, jag skall vara så lydig, så!»

»Och om du det är, så skall du få mycket mer af
mig... Du måste derför lofva mig att inte för någon, eho
det vara må, säga hvad din mor yttrat.»

»Hvad skulle jag inte säga?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/forsta/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free