- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 2. Första älskarinnan /
26

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu vorden löntagare, betraktade han sin lön såsom ren
behållning, hvilken följaktligen kunde användas till nöjen
eller besparingar.

Den menniska, hvilken fattigdomen och behofvet utkorat
till sin vän, blir, så framt hon är förståndig och omtänksam,
ingen vän af nöjet. Derför umgicks Alm knappast med
någon, utan vandrade ensam från och till sitt embetsrum
och satt deremellan ensam i sin tarfliga boning med sitt
piano och sina böcker. Ensam var han också på de långa
vandringar, han för motions skull dagligen företog sig utom
tullarne, ty han var vän af blommor och fåglar, ja till och
med af stockar och stenar, troligtvis derför att de aldrig
göra menniskan någon förargelse.

Den, som finner glädje uti att göra godt, glömmer ofta
att för sig sjelf göra några besparingar, och derför hade
Alm icke blifvit rikare under det senaste året, fastän han
haft sin lön att uppbära.

Vår kammarskrifvare egde en välbildad gestalt och
ovanlig kroppsstyrka, stärkt genom tidiga kroppsöfningar
och daglig rörelse i friska luften, hvartill kom, att han icke
var försvagad af de utsväfningar, som synnerligast inom en
hufvudstads område pröfva och tära på en ynglings krafter.
Hvad hans ansigte beträffade, så behöfde man flere gånger
betrakta det för att finna, att det icke var fult, men blott
en enda gång se det, för att skönja återskenet af ett godt
och känslofullt hjerta. Smittkopporna, den en3a sjukdom
han hitintills icke kunnat undvika, hade här och der satt
sina outplånliga fläckar på en kraftfull och oförderfvad
ungdoms liljor och rosor.

En ful karl kan visserligen göra lika mycken lycka hos
fruntimmer som en vacker, men det kostar alltid mera
besvär, och den, som vill göra sig besvär, måste hafva godt
om tid. Alm hade ingen tid dertill, och derför kunde han
icke heller skryta af någon framgång hos det täcka könet.
Lyckligtvis bekymrade honom detta föga. Han ansåg sig
förlorad för gracerna, men tog sin skada igen genom att
uppvakta muserna och sökte förblifva bildad och dygdig,
när han icke kunde blifva behaglig och älskvärd.

»Hvad är jag skyldig?» frågade han kyparen, i det han
lade ifrån sig tidningen och upptog sin tunna, men till det
yttre väl konserverade plånbok.

»En riksdaler och tjugufyra skillingar,» svarade kyparen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/forsta/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free