Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alm snafvade och föll framstupa med magen öfver en
sten, hvilken låg i hans väg och som han i mörkret icke
kunde upptäcka med ögonen.
Men detta fall räddade för tillfället måhända hans lif,
ty mjölnaren, hvilken redan var honom så nära, att han
med yxan nästan snuddade vid den flyendes nacke, förmådde
icke hejda sitt eget lopp så hastigt som han ville, utan
gjorde en halsbrytande kullerbytta öfver den liggande.
På detta sätt kom visserligen den ursinnige Broms till
och med några alnar framom sin motståndare, men jotan
slant ur hans hand, och sjelf slog han pannan mot
berg-ryggen, så att han såg millioner stjernor och solar.
Alm, hvilken till sin synnerliga glädje hörde, icke allenast
huru yxan trillade ned utför bergväggen, utan äfven huru
mjölnaren gaf sinTharm och smärta luft i de gräsligaste
svordomar, var snart på benen igen; men i detsamma
lyckades det också för mjölnaren att rycka sig ned från
det stjernsystem, hvartill han nyss varit lyft, och äfven han
stod lika hastigt upprätt på marken.
Begge stodo nu emot hvarandra, skilda endast af den
sten, som förorsakat begges fall; men ingen af dem syntes,
åtminstone för ögonblicket, hågad att röra sig från sin
plats, utan ströko de i stället med händerna utefter sina
egna knäskålar och benpipor, liksom ville de öfvertyga sig
om, att ingen af dessa blifvit krossad eller skadad genom
fallet.
Kanske kände sig också begge i behof af att hemta
andan efter den våldsamma motionen mellan Skinnarvikens
klippor.
Alm, förutseende att vapenhvilan icke kunde blifva
långvarig, begagnade den emellertid för att kasta af sig sin
frack och lossa något på hängslena, hvilka besvärade hans
atletiskt utbildade bröst.
Nu befriad från dessa hinder, kände han sig lifvad och
frisk till sinnes, ty han litade på sina kroppskrafter och
synnerligast på sin gymnastiska öfverlägsenhet, ehuru han
hitintills aldrig användt det ena eller det andra vid något
annat tillfälle än vid de olympiska lekarne på Lings gym
nastik, då han merendels alltid var sina niedtäfla|es
öfver-man.
Elementens uppror omkring honom bidrog äfven till
stärkandet af hans mod. Den erfarne krigaren vet, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
