Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Lika litet som hon hädanefter kommer att sakna en
far,» tillade pensionsfrun med en rörd blick på den unge
mannen.
»Ni har ett godt hjerta, fru Grå!»
»Och ni, herr Alm, ni har en engels!.. . Gud välsigne
er för allt det goda ni gjort och dagligen gör!»
»Ännu en gång tack, tusen tack för er beredvillighet
att mottaga min lilla fosterdotter!»
»Måtte ni få heder af henne, herr sekter!»
»Måtte vi få heder af henne, borde ni säga . . . Jag
hoppas vi skola få det.»
»Gud gifve det! . .. Det vore väl det minsta ert
ädelmod förtjenade.»
»Ädelmod?.. . Ack, kalla det helt enkelt för
mensk-lighet! ... Er hand, min fru!»
De goda menniskorna räckte hvarandra händerna till
beseglandet af en ädel gerning, och när de vände sina
an sigten ifrån h varandra, så var det för att aftorka h var sin
tår, som perlat fram utför kinden.
Men Guds englar ofvan molnen, som i denna stund
speglade sig i dessa tvänne tårar, vände icke ifrån dem
sina strålande anleten.
Åttonde kapitlet.
Läraren och lärarinnan.
Derpå följande eftermiddag satt Alm, som vanligt,
ensam på sin kammare tre trappor upp i ett hus vid
Öster-långgatan i Staden och linierade klavernoter, ty han var
musiklärare i flere pensioner både på Söder och Norr.
Efter försiggången knackning på dörren och tillsägelse
inifrån att öppna den inträdde fru Grå i skrifvarens rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
