Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvänne halfnakna figurer närmade sig nu
hufvud-mannen, af hvilka den ene ledde fram den andre.
Han, som framleddes och benämdes Stenbocken, var
en lång, mager gestalt och hade, dömd för röfveri å allmän
landsväg, tillbragt omkring tio år på Carlsten, med utsigt
att äfven få tillbringa sin öfriga tid derstädes. Han hade
varit stenhuggare, och deraf hans tillnamn.
Den ledande brodern eller lumpsamlaren var något
mindre till växten, men lika mager som den förre. Äfven
denne var dömd till lifstids fästning för enahanda brott.
»Hvaruti består Stenbockens förbrytelse?» frågade
ordföranden.
»1 går eftermiddag stal han fyra tandprofvare * från en
af kamraterna,» svarade åklagaren.
»Afskyvärdt! Bofaktigt!» beskärmade sig den hederlige
ordföranden.
»Bofaktigt 1» instämde de lika hederliga bisittarne.
»Hvad har du att anföra till ditt försvar?» frågade
ordföranden den tilltalade.
»Jag bestrider,» genmälde denne tvärt.
»Ingenting annat,» yttrade ordföranden; »har du
ingenting annat till ditt försvar, din skälm?»
»Känd sak så god som vittnad,» anförde åklagaren.
»Herrar ledamöter af den höglofliga hvalffätten,» tog
hufvudmannen å nyo till ordet; »är den tilltalade skyldig
eller oskyldig?»
»Skyldig,» svarade bisittarne med en mun.
Derefter vände sig ordföranden åter till den anklagade:
»Att stjäla från kamrater är detsamma som att stjäla
från sig sjelf,» sade han, »och att stjäla från sig sjelf är
den enda stöld vi erkänna... Du förhärdade syndare ... du
har gjort dig skyldig till ett svårt brott.»
»Ja, ja!» mumlade de församlade med en ifver, som •
röjde, att delinqventen icke var bland dem, för hvilkas skull
man lägger fingrarne emellan.
»Tyst!» befalde ordföranden, »stören ej mitt
konsistorium!» **
Några minuters djup tystnad rådde i den hemska hålan,
hvarefter hufvudmannen åter höjde sin stämma till ett så
lydande utslag:
* Knallar.
®* Hufvudet, när det öfverlägger och besluter sig till något,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
