Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Se noga efter,» hviskade mjölnaren, »och om du
märker några, som äro en half tum större än de vanliga,
så knip dem . . . men bär dig inte så fubbligt åt som du
gjorde i går, ty då kan jag inte hjelpa dig mer.»
»Har ingen fara,» svarade Stenbocken; »Hvita räfven
är ej på gården i- dag, och han är den ende jag fruktar
för, ty han har ögon som en katt i mörkret.»
»Hade dem, ville du säga,» rättade mjölnaren, »ty nu
glor han väl så lagom.»
»Jojo, så kniper det till.»
»Han var halfdöd i morse . .. har du hört något om
honom se’n?»
»Nej, men jag hörde af doktorn, att han piper på sista
versen.»
»Skönt... Hvar är lumpsamlaren?»
»Han står der borta.»
»Skynda och säg honom, att han, när fångknektarne
komma in med maten, passar på luntan, så att han
uppehåller kamraterna på något sätt, medan vi ta våra portioner.»
»Skall ske,» svarade Stenbocken och aflägsnade sig från
hufvudmannen.
Denne qvarstod på samma plats, med blickarne på den
tillslutna porten, hvilken ledde ut från gården, ofvanom
hvars höga och grofva palissadering den mulna hösthimmelen
hvälfde sig.
Porten öppnade sig, och fyra fångknektar trädde inom
fånggården, tvänne af dem bärande ett tråg med knallar,
och de andra tvänne ett tråg med spicken sill, skuren i
hälfter. Tvänne soldater af bevakningen utgjorde
fång-knektarnes betäckning.
Stenbocken hastade på ögonblicket fram till dem, som
buro tråget med knallarne uti, under det de öfriga fångarne,
slutna i en ring omkring lumpsamlaren, lyssnade till dc
ord denne talade.
»Hå, hvad du har brådtom,» anmärkte den ene af
fångknektarne.
»Alltid glupar du först åstad,» tillade den andre.
»Det kommer deraf att jag alltid är den hungrigaste,»
svarade Stenbocken, spännande sina ögon i knallarne, hvilka
lågo uppstaplade i pyramidform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
