Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram som möjligt är, liksom ville han göra sig bemärkt af
aftonens hjeltinna.
Lucie närmar sig långsamt avantscenen och stannar.
»Store Gud, Amanda!» utbrister Alm ovilkorligen, ty
han igenkänner i Lucie den hvita skepnaden, han den
föregående natten sett i sin kammare.
De af publiken, som befinna sig i närheten af Alm,
betrakta honom med förvåning, och sångerskan faller för
ett ögonblick ur sin roll samt riktar blicken åt det håll,
hvarifrån det besynnerliga utropet kom. Men snart är hon
åter bruden från Lammermoor.
LUCIE.
»Jag midt bland edra sånger hörde tydligt mitt namn:
Det var hans röst. — Mitt öde jag ej mer begråter,
Edgar, ty dig jag funnit åter.
Jag emot mina bödlar söker skydd i din famn.
Du grymt mig sårat har;
Men jag med kärlek mig vill hämna.»
Hon sträcker ut handen, liksöm för att fatta uti någon
annans, under det hon långsamt skrider åt den sida, der
Räyel sitter. Hastigt bäfvar hon tillbaka.
»O Gud I Blodiga spöke, mig lemna!
Se, han mig hotar. Jag flyr till dig, Edgar.»
Hon skyndar öfver till motsatt sida. Nu synes hon
åter lugna sig. Hennes ansigte ljusnar, och ögonen stråla
af salig fröjd.
»Hör fåglarne i skogen! De sjunga till min ära —
. En krans vill jag bära.
Hvad härliga toner I Min brudsång det är.
Men hvar är min brudgum? — Ack, der —
Jag, der honom finner. O ljufva lycka!
Ack! Dröj ej att i din famn mig trycka!
Se altarljusen! Presten re’n bereder sig
Att nu det helga ordet oss förklara.
Kom, lemna mig din hand, Edgar, ledsaga mig!
Dig trogen intill döden jag skall vara.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
